Sjukgymnasten

I fredags halkade jag i en backe och satte mig stumt på rumpan.
Som tur var var det en liten grop just där svanskotan landade så den fick inte en smäll men hela ryggraden kände av smällen och upp runt huvudet och ut i näsan. Jag tänkte att nu börjar jag blöda näsblod men det kom inget blod - och skönt var ju det.
Jag hörde några runt om mig säga "hon kommer få väldiga problem med ryggen av det där". Men jag har inte haft ont i ryggen.däremot har jag känt mig hoptryckt och magen har inte fungerat som den ska, andningen har varit jobbig och hela jag har känts konstig inombords.
I dag har jag varit till sjukgymnast och han drog ut min ryggrad.
Jag börjar redan känna att magen börjar arbeta normalt och andningen är bättre.
Det är så skönt.
Men nu känner jag ömhet i musklerna längst med ryggraden som troligen var bedövad tidigare.

Annars är den här förmiddagen ganska jobbig.
Jag hade flera drömmar som handlade om gunnar och problemen runt honom och mina problem.
Det gör också att jag blir påmind om sådant som gör ont i hjärtat.
Mina drömmar brukar säga mig en del sanningar - det har de "alltid" gjort. En del kan jag tolka tydligt genom "liknelser" andra visar ganska så exakt vad som händer eller ska hända.
Det här var mer exakta drömmar.
Men inte alla mina drömmar är sådana - en del är bara bearbetningar eller vanliga drömmar för att måg bra.

Jag vet att det händer saker hos gunnar - och då vill jag genast "dit" och "pilla" lite - det drar i mig - men jag förstår att det finns saker i mig som Gud måste få ta hand om också och den här gången känner jag mig stark nog för att låta bli att göra något som jag ska låta bli.
Dessutom kan jag ju förstöra - om jag inte vet att det är rätt - det som Gud håller på med hos gunnar.

Kanske den här bloggen är en hjälp att kunna låta bli - en av Guds sätt att vilja underlätta för mig?

Nu är det dags för lite kaffe och ett par mackor!