Klok

Jag får ofta höra att jag har så mycket klokt att säga och att jag verkligen kan få en person med problem att se vad han/hon behöver.
Ibland ger jag råd och ibland så ställer jag frågor...
Men när det  har gällt/gäller min egen situation så har jag ingen koll alls - och har inte haft

Jag har försökt vara klok men det har inte funkat - i relationen med gunnar
och smärtan av svek och lögn, förvirringen som uppstod vid hans manipulerade och sorgen att känna mig bortkastad tog ofta över (och han ville ju inte prata om det)

Läste i en annan blogg en klok kommentar:
Det byggs nytt med en stadig grund - och det vill jag verkligen göra!
Jag vill bygga nytt - först och främst i mig själv med en stadig grund och med stadiga gränser som inte längre får klivas över eller suddas ut.
Skulle vi sedan ha något att bygga på så måste min grund och mina gränser vara viktiga - annars måste jag låta gunnar för alltid försvinna ur mitt hjärta
Hur gör jag det - bara låta honom försvinna ur mitt hjärta?
Jag har aldrig släppt in någon i mitt hjärta förr - och när jag äntligen gör det så är det mer än speciellt - så hur gör jag för att ta bort honom därifrån igen?
Med vetskap om att jag kanske aldrig kommer att släppa in någon igen?

Men just nu är det mig som jag måste ta hand om - jag måste bygga en grund som jag kan stå på så det inte gungar och svajar - oavsett om jag känner några odefinierade känslor eller om jag känner av gunnar
Då blir jag trygg i det jag gör - eller inte gör

Det känns som det har gått så många år att jag borde vara klar men ändå är jag inte det
Jag läser dem som skriver nåt inlägg om att det var ett halvår sedan de kom på sin partner och ännu var de inte klara med sig själva - och tänker "efter ett halvår hade jag inte ens kommit ur det då var jag helt bedövad - det var när  halvåret gått som jag brakade igenom - så hur kan de kommit så långt att de säger att det inte är helt klara efter ett halvår?"
Varför verkar det här ta mer på mig än på andra?

Men det kanske inte är så som det verkar