onsdag 31 juli 2013

Brev till gunnar 9 - sista dagen i Juli...

Jag saknar dig - din person (inte missbrukaren)

Jag hoppas du mår/har det bra
varma kramar






Jag vet att det ses som knäppt - men jag har mitt hjärta hos gunnar än och idag har det varit en
extra saknad och känsla av att han varit nära mig (även om han är någon annan stans).
Jag fantiserar inte - jag bara känner och tillåter mina känslor att vara de de är...
Det är ändå skönt att det inte gör min tillvaro sämre längre - utan jag känner tillförsikt och glädje ändå och kan bara tillåta mig att vara jag.

Tillförsikt

Type Amen!!!

Från: https://www.facebook.com/GodHearsUs

måndag 29 juli 2013

Hon mötte mig när jag kom hem...

....det har hon inte gjort på drygt tre veckor...

Hon till och med sa hej (på sitt djurvis förståss)

Det gjorde mig glad men jag ropar inte hej än för hon är inte bra än..
men är tacksam för det som är just nu...

Hon har levt med mig väldigt länge och varit både glädje och tröst många gånger ...och varit väldigt tålmodig med mig när jag varit orolig bla under tiden med gunnar...
det har mina djur varit allihop - och de är verkligen ett stort tacksägelseämne...

Tre bra saker med mig idag;
* känner tillförsikt
* har en inre frid/lugn som jag bara kan få av att lämna till Gud
* känner bara kärlek (trots att alla minnen kommer över mig då och då)

Kloka ord hos Kaela idag...

"Du kan inte förändra något om du inte lägger märke till det.
Medvetenhet är första steget."

Dawn Abraham

Det finns mycket trevligt på Kaelas blogg.
Jag hoppas hon inte tycker illa vid sig om jag delar hennes adress

http://kaela.bloggplatsen.se/

Idag ska jag ut och åka båt!

Mitt djur som varit dåligt länge verkar piggare idag.....?


söndag 28 juli 2013

En missbrukares syn på sig själv när han är ärlig;

Jag läste det här och......kände att jag ville skicka det till gunnar.....
men när jag skulle till att sätta in det i ett mail till honom så bad jag och känslan i mig förvandlades...
"det passar på honom men öppna inte den "lådan" igen...!"¨
Så jag sätter in det här i stället


"Min narcissistiska personlighet gör att jag älskar att skapa illusioner för andra. Jag njuter av att se den bild jag ger av mig själv speglas i andras ögon. Jag njuter av att förföra. Jag njuter av makten jag känner när jag så lätt läser andra, öppnar andra, använder det emot dem till min fördel. Jag njuter av att se min egen spegelbild. Kanske inte bara för att jag är välskapt, men också för att det är mitt enda fysiska bevis på att jag har något som helst värde. Eller, i varje fall det enda bevis jag kan tro på. Allt detta äcklar mig."

Som synes; bearbetning är fortfarande under pågående....

och tanken om att någon ska tycka jag är dum i huvudet - och rädslan för att någon ska tänka så om mig - dyker upp och försöker rycka mig med sig.
Men jag är jag - och jag tar inte kärlek "med en klackspark" ...jag satsade och jag blev alvarligt sårad i det ....det är inte bara att springa ut och "ta något nytt" för mig...
Det läker inte såren...!

I går natt hade jag en hemsk natt med ´hemska drömmar och att jag blev väckt med ryck och skrämsel så gårdagen var tröttsam och jag hade ont i kroppen som om jag hade blåmärken över hela kroppen (efter spända muskler).
Var hemma hela dagen - tog det lugnt men tog ett tag i hemmet lite då och då så jag fick en storstäd av hemmet gjort i alla fall.

Jag är tillfreds med min tillvaro just nu - och inga dumma drömmar, knäppa väckningar med hot eller smärta i kroppen får rubba den känslan.

Att vara till freds är min rättighet som Guds barn!
(Genom allt - även sorg, problem och lidande - har jag rätten att vara tillfreds)

torsdag 25 juli 2013

Brev till gunnar 8 Juli 2013

Som jag sa i tidigare inlägg - bearbetningen pågår ännu...
Läste nyss inne hos Kaela om svartsjuka och det väckte dessa tankar som jag höll på att skicka  till gunnar ...men stoppade mig innan jag skickade och väljer att sätta in det här i stället:

"Jag har aldrig känt svartsjuka - innan jag träffade dig - inte ens fast jag vetat om otroheter.
Skillnaden på dig och på andra låg hos mig och mitt uppenbara misstag: jag litade på dig men inte på någon annan.
Jag hatade att känna känslan som svartsjukan gav - jag hatade vad den gjorde med mig - vad den fick mig att göra både med dig och när du var med andra....

Jag förtjänade inte det du gjorde mot mig!
och du får ta ansvaret och en dag kommer du att känna av det...

Och
jag förtjänade inte vad jag gjorde mot mig själv - p.g.a. dig!"

Tidigare i dag var jag in och tangerade på att göra något för att kolla upp Gunnars situation nu ...men jag hann att hejda mig där också och var så tacksam till Gud som viskade till mig "lägg ner nu!"
och till mig själv som lyssnade på Honom.
Han har lovat att ta hand om situationen - och gunnar (och andra inblandade) om jag lämnar till Gud och inte försöker ha kontrollen i mina händer.
Jag har ju aldrig haft kontrollen i alla fall så....men gammal vana (sedan förskoleåldern) att försöka hålla koll för att situationen inte ska kunna överraska mig med otrevligheter (men ofta gjorde den ju det i alla fall  - oavsett situation jag försökt konrollera.

Det kom över mig tankar när jag åt frukost...

Och jag förstår att jag fortfarande bearbetar och sorterar det som hände med gunnar;

Jag lämnade mig själv fullständigt för att försöka få kontroll över situationen och inte hamna i den "lätta vågskålen" vad det gällde makten i vår relation...
Men - ju mer jag försökte ju mer gick jag bort från mina egna värderingar och vem jag själv var (och en del av det ska jag inte ha men även det som jag ska ha lämnade jag) och gjorde samt sa saker som inte överensstämmer med vad jag tror på.
Sen försökte jag ta tillbaka mig själv och mina egna värderingar (och i det verkade jag svag - för honom).
Det som är skönt idag är att jag ändå fått tillbaka mig själv - det som är jag (inte de saker som inte var jag utan som jag blivit lärd att vara - av olika anledningar) och jag tror inte jag hade kunnat bli av med skit men ta fram mig själv utan den här persen.
Så genom allt har Gud varit god mot mig - även när jag inte känt det eller sett det när saker hände.

Jag skäms inte längre för mig själv och mitt handlande - det var ett symtom på ett trauma som gunnar med vilja (man leker inte med människors känslor utan att förstå att de kan bli knäckta) orsakade mig - och det är han som ska skämmas!

Jag har inget hat mot honom eller bitterhet
mitt hjärta är fortfarande med honom - och jag vet inte om/hur jag ska kunna få/ta tillbaka det
Men jag mår bra och jag är nöjd med livet så allt är gott ändå...

Första semesterdagen....

...är förbi...

God Natt

lördag 20 juli 2013

Tystnad...

som är summan av alla ord...
Det kanske är så - så som Margareta Melin skriver...
Jag vet inte vad jag ska skriva - det är inte så att jag inte vill skriva/har tröttat på det...

Jag känner mig verkligen bara stum/ordlös...

Jag kanske får tillbaka ord igen om jag bara låter mig själv vara så som jag är just nu (kanske kommer det något litet inlägg då och då som det gjort sista tiden) - och sedan som jag är då...
Det kanske blir en annan form på allt då?

Vi får väl se ...
framtiden ....

Tills dess ....
Ha det gott...

torsdag 18 juli 2013

Jag - en frusen blomma...

Jag är en sönderfrusen blomma som länge kämpade mot kylan men till slut bara la sig ner och dog.
Men någon stans i rötterna fanns det liv som inte ville ge med sig och nu börjar det att spira väldigt litet och väldigt försiktigt - blomlöftet är väldigt försiktigt (inte rädd men inte alls så livligt och frimodigt som den första blomman) men ändå med en smygande glädje och tillförsikt - vändandes mot och väntandes på Guds - trädgårdsmästarens - omsorger.

söndag 14 juli 2013

Tom - sorgsen - tillfreds

har inte mycket att säga - känner en viss sorgsenhet men är ändå tillfreds...
Känner ofta lycka mitt i det sorgsna...
Jag vet inte riktigt vad som händer med mig just nu ...
och har inte mycket att säga...

Det är sommar och jag längtar till semestern, har ett djur som inte är riktigt kry - men förövrigt; livet är riktigt behagligt just nu...

Helgen är över och snart är det måndag - en ny vecka att jobba på...och sedan ytterligare några dagar i veckan därpå - sen så...

torsdag 11 juli 2013

Stum?

Det är som orden har tagit slut just nu - eller kanske tagit semester ett par dagar....

söndag 7 juli 2013

Dags att sova...




Skillnaden på människan och Gud...

God understands our prayers even when we can't find the words to say them. Press Like if you agree! =)s foto.

En trött förmiddag...

...som en klubbad oxe la jag mig ovanpå sängen och somnade redan klockan halv 10.

Jag måste skärpa till mig och komma i säng i tid - därför när jag än somnar så vaknar jag ändå före 8...
Det kan vara det - tröttheten - som gjorde mig svag och fick mig tillbaka till känslor som jag försöker släppa... samtidigt som jag fortfarande tror att de var de rätta ....

Jag kämpar inte för dem längre - och förut så både slog jag på dem och kämpade för dem - men jag tror ändå att de var de rätta....

Men livet går vidare - och jag måste väl låta sorgen få komma ut helt innan jag kan bli helt fri från skadorna relationen med gunnar gav mig (därför att han inte ville/vågade/kunde satsa på det - och i stället gjorde allt för att såra mig; så att jag skulle ge mig iväg?!)

Hur som helst - det kändes bättre och känns bättre att berätta om det och idag är det inte lika jobbigt som igår kväll.
Glädjen och lyckokänslorna är tydligare igen (även om de fanns igår också under sorgen) och dagen är så skön.

lördag 6 juli 2013

Jag vet inte vad som har hänt ...

Jag var i affären och när jag packade varorna fick jag känslan av att gunnar var där och packade med mig - som vi gjort ett antal gånger förut....
men det är inget som hänt och inte något jag sett eller hört - och inte har jag drömt något ändå så är det bara över mig som en flodvåg som smäller in över mig...

Jag är så ledsen för att han inte är med mig här - att han valde att göra mig illa även om (jag vet att; jag vet - hur knäppt det än låter för en utomstående) han var kär i mig.
Att han drev med mig så mycket så han inte hade någon annan utväg än att vända mig ryggen fullständigt för att jag blev omöjlig att ha i hans liv...
men det gör också så ont att han "lätt som en plätt" bara släpper taget och går in i något annat - en gång och två...
Samtidigt vet jag att han inte kan ha ett förhållande med någon som han verkligen tycker om...

Men det gör ont - idag så väldigt - och jag förstår inte varför....

Jag känner mig ändå trygg och har en glädje inombords - men i kväll gör det ont!

Jag kan höra snacket; att hon inte lägger av snart, det finns ju massor med killar där ute - bara att plocka...etc etc

Jag vet att snacket är sådant ute bland folk; jag har hört det hela min uppväxt och hela mitt liv - när andra har haft det jobbigt på liknande (inte samma) sätt...

Jag har försökt att nonchalera känslorna i dag/kväll men de bara exploderade till slut - och jag måste få fram dem för att inte "tappa taget igen"

Arbetet med mig är inte klart - helt tydligt!

Det är konstigt...men det är bara att acceptera ....tur är att jag kan vara tacksam för....

God, sometimes I am too quick to blame someone else for my mistakes. Help me to always examine my own heart and let you take care of the rest. Amen. <3

Type, "Amen" if this is your prayer today!

onsdag 3 juli 2013

Datorkrasch...

Det har varit på väg ett tag...men jag har väntat ut det så länge jag kunnat...men i morse så var det tvärstopp...
Datorn la av!
Bara att sätta igång med en ominstallering...
Det är aldrig roligt - men det tog inte så lång tid som jag befarade - hoppas att det håller sig nu!

Annars en bra dag - även om jag just nu är inne i en lite mindre rolig period (ledsen och tilltuffsad) men trots det så känner jag lycka
Det är så annorlunda nu mot det var för en tid sedan - och inte alls så länge sedan
för jag kan njuta av tillvaron samtidigt som jag känner mig ledsen...

Ja, och sa var snart onsdagen över också - så bara två dagar kvar innan helgen....
Jag behöver helg!
och jag börjar verkligen behöva semester också - inte så längt kvar; tre veckor precis ...

ska bli så skönt!

tisdag 2 juli 2013

En bra dag som går mot sitt slut...

... för mig...
...och i morgon är det onsdag - mitt i veckan - och när den är över är det bara två dagar kvar till helg.

Funderar på en semesterdag innan jag har semester om tre veckor - jag är verkligen trött och i behov av en längre tids ledighet.

Jag avundas inte dem som inte får semester alls.
Ja, inte om de har en fast tjänst här i Sverige - men det finns många som går på timvikariat och kanske inte kan spara i hop sin semesterersättning till en semester därför att de inte får tillräckligt med arbete för att få det att gå ihop.
...och utomlands finns det de som jobbar 7 dagar i veckan för en ynka lön - så fel...

Egentligen så finns det arbete här i Sverige (det är bara att se omkring oss) - men de arbetena är nedstängda för att spara pengar - men varför och hur tror man att man ska kunna "skörda när man inte är villig att så". Vårt land kommer att gå in i hungersnöd om inte politikerna tänker om och börjar göra arbeten (där det finns arbeten att utföra) och se till att folk kommer ut i arbete i stället för i tristess.
Nu menar jag inte att tvinga ut de som är i behov av sjukersättning eller sjukskrivning ska ut i en arbetsmarkan för att få jobb som inte finns för dem...utan människor som kan arbeta och inte får jobb eller som sitter och får socialbidrag på socialbidrag.

Jag ramlar in i tankar som jag inte tänkte när jag började skriva - men nu är de "sagda" i alla fall - och jag stannar där även om jag har många tankar mer om detta...

Vaknade irriterad...

...och med huvudvärk.
I natt har gunnar varit på besök flera gånger och varje gång så har jag sagt åt honom att gå och lämna mig i fred.
Han får inte vara här när han inte vill vara här - när han valt de val ha val.
Inte ens i mina drömmar!
Jag ser ingen glädje, tillfredsställelse eller njutning av att han är här på det viset!

Han har valt som han val - och även om det säkert tänks; "men det är ju hon som drömmer och han har ju inte ansvar för hennes drömmar" så är det ändå så att i drömmarna är han här och här har han inget att göra när han valt som han valt.

Som sagt jag skickade iväg honom varje gång han kom men jag har tydligen inte sovit så där jättebra och drömmarna har inte varit endast drömmar - de har varit en del av min tillvaro i natt (och tydligen verkliga för mig) så ...

Hur som helst; jag sa åt honom att ge sig i väg och det är det viktiga.

Tisdag - och jag vill redan ha helg för att jag är trött
Det kommer att bli bra ändå när jag väl kommer igång så.

Allt gott inför denna dagen!

måndag 1 juli 2013

En dag av lycka men ändå full av sorg...


Det är inte sant - men du fattas mig...
Jag mår bra och jag är tacksam för vad jag har - men du saknas mig.
En ganska lång tid har gått när jag trott att jag inte saknar dig med sorg men idag kom det över mig igen.
Och jag känner att jag måste bearbeta den sorgen ännu en gång - och kanske mera ärligt (eftersom den ändå finns kvar).  Men det som är skönt (och som till viss del förvånar mig) är att jag trots detta har känt en sådan förunderlig lycka med jämna mellanrum så hur mycket sorg som än behöver ut så har den inte lyckats grumla min lycka.

En tanke; "om du kommer ärligt till Gud med vad du än känner, tycker och tänker - i ödmjukhet - så finns han där och vill hjälpa dig att komma till rätta med det som bekymrar dig och gläds med dig när det är bra"

Ny vecka...

Måndag och en ny vecka att ta sig an...