Resan har gått bra - vi fick tillbaka bilen i tid och allt som skulle göras blev gjort på resan.
Min vän har åkt hem och jag måste få säga att det är skönt.
Jag är tacksam för hans hjälp men vi är väldigt olika.
Han verkar inte tycka ...och det är lite konstigt att han inte märker det.
Det vore lättare om vi bodde i samma stad för då kunde man ses över en fika - prata lite och sedan var det bra till nästa gång om ett par tre veckor.
Det funkar bra att prata en stund i telefonen då och då men det är ju en annan sak.
Jag känner mig elak och snobbig för att jag tycker så här men jag kan inte hjälpa det.
Jag är helt övertygad om att mitt erbjudande till gunnar - om att jag är hans vän - är helt rätt men nu är jag åter igen rädd för vad jag gjort.
Han har inte hört av sig - och det är svårt att inte veta vad han tänker men samtidigt var inte min tanke att han måste skriva ett svar utan bara att jag ger mitt erbjudande så jag tror ändå inte att det är det - även om rädslan inom mig använder sig av det. Rädslan slår även till mig med det som hänt - att han valt bort mig gång på gång efter att han valt mig gång på gång - och det för att jag ska backa för det som är rätt.
Men mitt erbjudande om att vara en vän - handlar om att jag tror att det är det rätta att göra (inte om att jag ska få något - och därför ger jag bara så mycket som jag orkar och kan - inte vilkorslöst utan med villkor om att det inte får gå över min gräns för vad jag kan "ställa upp med". Det får inte bli något fysik eller känslomässig/kärleksbetonad kontak om gunnar nappar på mitt erbjudande om vänskap.
Älskar gunnar gör jag men han har valt bort mig - hans val - och då ska han heller inte ha sådant som finns i ett förhållande av mig!
Vän handlar om något annat - att finnas där så att gunnar vet att någon tror på honom som person trots hans missbruk, rädslor, rymdbenägenhet, demoner etc. En vän accepterar inte vad som helst heller - men det har jag visat tidigare också - även om jag inte kunnat sätta gränser tidigare för att jag själv varit så förälskad/kär i gunnar.
Sista kontakterna med gunnar gjorde att jag kommer att kunna hålla gränserna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar