söndag 30 juni 2013

Jag har kommit på...

...att jag litar inte på män vad gäller trohet...
Vad jag menar är att jag ser män hela tiden som är otrogna; om en vän (gift med en annan vän) inte svarar i mobilen efter att ha sett vem det är tror jag att det är en annan kvinna och nu är det inte lämpligt att prata med henne. Eller om de går undan för att skriva ett sms när de inte svarat.

Efter gunnar ser jag tecken hela tiden hos andra män (som inte ens har med mig att göra på ett sådant sätt att jag blir svartsjuk).
En vän sa att han skulle göra en sak vid en viss tid och sedan dröjde det längre än det borde gjort för att gå direkt - och genast tänkte jag helt cyniskt att han hade en annan kvinna på vägen.

Jag är rädd för att jag alltid ska ha det här tänket.
Det är inte mitt problem om andra är otrogna men jag vill då heller inte se det - oavsett om det stämmer eller inte...
Annars är det väl meningen att jag ska göra något - men hur gör man något på sådant man inte är helt säker på utan bara känner på sig - och som numer kanske bara är "ett ärr i min själ"?

Jag vet att jag behöver få det lagat - men hur får jag det lagat.
Det gör ont att tro att en vän till mig är otrogen mot sin kvinna - även om det inte berör mig personligen (och det får mig inte att tycka mindre om honom som vän eller människa) - för jag vill tro honom om bättre.

Jag har blivit så skadad på flera områden inom mig p.g.a. min relation med gunnar - men fixad på andra som kanske hade varit bättre att jag inte blivit fixad på därför att det gör ont att vara fixad och jag hade mera skydd tidigare.

Bara det där som jag skrev att en vän var otydlig och att jag inte klarar det - jag kände att jag höll på att bli kontrollerande och det fick inte hända....
...jag har inte hört från honom sedan jag sa att det inte funkade med mig mer....vet inte om jag kommer göra det heller och jag kan inte ta kontakt eftersom jag var den som sist tog kontaken när jag talade om min känsla....

men innan gunnar ryckte jag på axlarna och låtsades som det inte hände eller gjorde något; skyddsmuren kopplades på (den är helt söndersprängd idag och finns inte mer)

Jag är "damaged gods" på ett sätt som gör ont numer - det som var skadat sedan barnsben var skyddat genom muren och det gjorde inte ont (även om jag även då var skadad och inte egentligen mådde bra)

Det här är inget jag känner att jag tappar lyckan för - men det gör ont att se vad som hänt med mig.
Tidigare så brydde jag mig inte alls om sådant här - jag tänkte inte på att man var otrogen om man umgicks med någon av andra könet - inte ens för gunnar.
Jag umgås med killar utan att ha sex med dem; varför skulle inte killar i en relation kunna göra samma sak?! Det är mitt grundsätt att tänka, men....

Ja, ja - nu har jag det uppe i ljuset i alla fall och kan bara hoppas på ett snart helande ...

Allt blir bra för den som tror....

I morgon är det måndag igen - ett antal veckor till innan semestern....
God natt!

Söndag....

...och jag vaknade redan vid halv 7...
En lugn morgon där jag ändå har hunnit med att pyssla om i hemmet lite.

Snart dags att göra mig i ordning ...
...kyrkbesök...

dagens bibelvers  (från Facebook)
Psaltaren 19:8-11

Herrens undervisning är fullkomlig, den ger själen nytt liv. 
Herrens vittnesbörd är sant, det gör enkla människor visa. 
Herrens befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat.
Hans bud är klart, det upplyser ögonen. 
Herrens fruktan är ren, den består i evighet. 
Herrens domslut är sanna, de är alla rättfärdiga.
De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld.
De är sötare än honung, än renaste honung.

lördag 29 juni 2013

Vännen har åkt vidare...

Det blev en kort men trevlig fikastund.

 

Nu är det lördag...

och jag borde sova men jag har sett på Con Air
Det är säkert 5:e eller 6:e gången jag ser den och jag gillade den, den här gången med.

Jag vet inte riktigt vad som tilltalar mig i den filmen lite mer än andra actionfilmer men något är det.
Ja, jag gillar actions - men de måste vara så orealistiska att man inte kan ta fel på att det är film...däremot är det få filmer som jag gillar se om igen.

I morgon så ska jag förhoppningsvis (om inget hakar upp sig) träffa en vän som jag sällan träffar - och det är för att det är en brevvän långt bortifrån - men i morgon så mellanlandar vännen här på väg....
Det blir en fika och en stunds trevlig samvaro...

Nu är det kudden som ska få göra mig sällskap ....

God natt!

fredag 28 juni 2013

Jag är riktigt trött...

...och jag ser verkligen fram mot helgen - och hoppas jag ska kunna sova ut ordentligt.

Just nu kom en sådan djup sorg över mig när minnet dök upp om hur jag helt tappade fattningen och kontrollen över mig själv p.g.a. gunnars handlande med och mot mig.
Sorgen är så äkta på något vis...
...över att jag tillät mig själv förnedra mig själv så till den milda grad...p.g.a. honom.

Ingen människa i världen är värd att jag behandlar mig själv så illa - INGEN!

Och det är en sorg - ingen ilska, ingen känsla av "vad knäpp du var" inget fördömande - bara ren sorg!
och Det finns en sorg över att han ville behandla mig så illa också.
Varför ville han det?

Jag får kanske aldrig något svar - men varför valde han just mig att göra det mot?
Antagligen för att han kunde....
och det fick honom att känna sig som om han var något förmer att han kunde...

Sorgen - ja, den finns där och det är dagens uppgift att låta den få verka och verka ut...

gunnar och det han gjort - lämnar jag ifrån mig - till honom själv och till Gud.

Lyckan jag känner ska inte få grumlas av detta - men sorgen ska få ta sin tid mitt i lyckan.

Det är 

onsdag 26 juni 2013

Kort sammandrag..

Jag skrev men raderade det -  jag struntar i det, det har tagit både natten och dagen redan.
Inte så jag har tappat glädjen men jag har ändå tappat energi...

Vill inte ge det mer!

Dags att krama kudden!

Sov gott

måndag 24 juni 2013

Jag tänker avsluta denna dag...



från: http://angelwinks.net/versepod.html


Måndag - Johannes döpares dag


Ja, så var helgen slut.
Det går så fort - och även om det var tre dagar den här gången så känns det inte som så.
Men å andra sidan så kan det ju bero på att jag alltid när det är midsommar är uppe så mycket längre än annars för jag älskar de nätterna (och ljuset och känslan av lite mystik).

Det har hur som helst varit väldigt skönt!

Idag har är det Johannes döpares dag och jag såg att Kaela har skrivit om honom  så är du intresserad av att veta mer om honom så kan du titta in hos henne för hon har skrivit så bra.

Ja, då är det väl bara att sätta fart!

söndag 23 juni 2013

Guds löften är hållbara - hur det än ser ut...

Lord, thank you for your promise to be with me always. I really need your help today. <3

Type, "Amen" if God has been faithful!
Jag trodde jag skulle ha det på ett annat sätt idag - så livet mitt är inte som jag trodde det skulle vara - MEN jag tror att det är precis som det är menat att det ska vara.
Jag är lycklig!
Jag är nöjd med det jag har och suktar inte efter det jag inte har.

Visst, ärligt så fattas gunnar mig - men jag är lycklig utan honom och har det jag behöver utan honom.
Och som han var också bättre utan honom!

Han rev ner mig och den glädje jag kände på den tiden när han kom in  i mitt liv - utan den glädjen hade han aldrig kunnat komma in för jag hade inte släppt in honom - och det har tagit många år att bygga upp mig själv igen så att jag känner glädje och lycka igen.
Men han är den första som lyckades krossa mitt hjärta - då ingen annan fått komma mig så nära - och det kommer att ta tid innan det är helt igen men jag är ändå lycklig därför att jag känner inte någon bitterhet eller agg (och har inte gjort heller). Men jag känner inte heller någon falsk stolthet längre - så jag behöver inte försöka lyfta mig själv i håret för att komma över honom eller försöka att göra honom mindre värd än vad han är.

Jag är lycklig - och det räcker för mig!
Jag vet inte om detta är begripligt för någon annan än mig - men det känns skönt att få skriva ner det - sätta ord på det jag känner och tänker och liksom sortera

Lycklig...

Jag känner mig lycklig än - även när jag känner mig ensam (för det gör jag ibland, mina vänner har partners och en del även små barn).
Jag är så glad för att få känna så efter all tid av sorg, smärta och tappad lust till livet.

Tacksam till Gud som tagit hand om mig - och tar hand om mig.

fredag 21 juni 2013

Varför är det så svårt att förstå ibland...

...och att ska den öppnas igen så är det inte jag som ska göra det (för det är inte jag som stängt den).
Type, "Me" if you're trusting God even when he shuts the door!

Snart kommer en vän....

I dag är det midsommar...

..och i år är det också verkligen midsommar och i morgon börjar det bli mörkare igen.
Midsommarnatten känns nästan lite magisk så jag förstår att man förr trodde man skulle
få se sin älskade i drömmen om man samlade 7 blommor för stunden man var ute under natten och plockade är så var det som om man lämnade allt annat i livet för att det var så fridfullt.
   

Ha det trevligt och se till att trivas i det sällskap du är - oavsett om du är med andra eller dig själv.

tisdag 18 juni 2013

En härlig eftermiddag...

...med tre små "battingar" - bus och skratt.
Sen var det gråt och trötthet som tog över och så sov de så gott som små busungar kan göra.
Jag somnade en stund när jag kom hem jag också...
Det tar på en på ett skönt sätt när små goa gullungar har lekt med en i några timmar.

Lyckad dag med andra ord!

nu säger jag
 

Allt är inte guld som glimmar....

....och allt som lockar oss - oavsett om det är människor, djur, relationer, karriärer, kläder, saker, bilar, hus/hem etc. etc. så är det inte säkert att det är gott för oss.

Varför ha bråttom att gå in i något, gå ur något för något annat eller att ta beslut?
Varför prövar vi inte och överväger innan vi rusar på?

Det rings för erbjudanden per telefon, vi får erbjudanden om än det ena än det andra på gatan och besluten ska tas NU!
Men varför?
Är det något bra så borde de som erbjuder inte ha så bråttom - för de vet att de till slut når de som finns "därute".

Tro inte allt du hör, lita inte på allt du ser och säg inte allt du vet
är kloka ord
men man skulle kunna säg så här också
Tro inte allt du hör, lita inte på allt du ser och ta inte beslut innan du prövat detta

De båda har helt olika mening men båda är bra tankar att ha med sig i livet.

Hm
Ja, det var inte vad jag tänkte jag skulle skriva - det bara kom ska jag säga - för vad jag tänkte skriva var:

måndag 17 juni 2013

Måndag ...

...ny dag och vecka men kort sådan...
...fredag är midsommar afton.....

lördag 15 juni 2013

Tacksam ...

...för att jag vågade börja skriva i den här bloggen.
Det fick mig att se hur jag tänkte - och fick ur allt snurr ur huvudet (till slut)
Som jag sa i ett inlägg för inte allt för länge sedan, jag är inte klar än - inte läkt - men jag är ändå fri och går inte i mörker längre.
Tacksam - så tacksam!

Nu säger jag:

Vaknade och nös och nös och nös...

...jag har nog kommit för sent i säng lite för många kvällar den här veckan för nu är det bra igen. Det är en underbart dag - och jag känner mig lycklig!
 

fredag 14 juni 2013

Upp och ned...

Idag har varit en dag som varit upp och ned...
Jag mår rätt så bra - och det känns lugnt på ett sätt men det gör något med mig just nu
längtan
och jag ramlade dit och gjorde något som jag lovat mig själv att inte göra mer...
och nu har jag öppna den "graven" och det är inte bra ...
Jag grät efteråt...men då var det ju redan gjort...

Det är inget med gunnar - han är lämnat åt sitt eget ...
nej det här handlar om mig - och att jag bestraffar mig själv när jag känner en önskan för mig själv.
Det får jag ju inte göra - och det sitter så djupt i mig att jag är egoistisk, elak och bara tänker på mig själv när jag vill något för mig....även om ingen annan finns i min närvaro när jag önskar mig det...

Sjukt?
Jo, men är man tuktad av någon sjuk så kan det ju inte vara annat - även om jag vet att det inte är sunt så fastnar jag än i det....

Nu är det bara för mig att försöka förlåta "tabben" och börja om - inte från början men inte heller på samma plats som jag var nyss.

Annars har dagen varit upp och ned - men mest trevlig faktiskt
Kände i kväll för att vara bara jag - och slappa - och gjorde god mat och njöt av den....
lärde mig något nytt - en sås som jag alltid köpt förut
Nu kommer jag hädan efter att göra den själv - den var inte så svår som jag trott (eller läst mig till förut - det här receptet var lättare)

Ja, så var vi snart på lördag - och jag känner att det ska bli skönt med helg

God morgon - det är fredag...

torsdag 13 juni 2013

Är besviken...

En vän som jag verkligen har haft all anledning att lita på hittills har den sista tiden varit väldigt otydlig ...
Vi ses väldigt sällan nu för tiden - men en gång så sågs vi ofta och han var rak och ärlig men nu så har han varit så opålitlig kan man säga att jag inte förstår vad som pågår...
Jag känner det som jag kände med gunnar - att något inte stämmer.
Ja, det är ju inte samma sak som med gunnar för gunnar lekte med mina känslor men det är den här känslan av att han säger en sak och menar något annat - eller att han håller mig "varm" i fall inget bättre dyker upp.
Gillar inte det - och jag sa till honom vad jag kände och att jag vill inte vara den som driver på samt att jag fått tillräckligt av det här för resten av mitt liv.

Jag vet inte vad som händer hos honom - men det har gått fram och tillbaka några gånger så har det hänt något allvarligt hos honom så är det tråkigt men det som hände tidigare har fått mig att känna så här.
Första gången reagerade jag inte, nästa frågade jag vad som hände och nu så sa jag att det inte kändes bra.
Vill han inte bry sig - så ger jag upp det är inte min ensak att hålla vänskap uppe; det går åt båda hållen....annars är det som det är...

Nu hoppas jag ju att det inte ska vara så - men det är inte min sak att avgöra eller försöka förändra.
Om jag har lärt mig något på situationen med gunnar så är det det.


Men livet är gott - och i morgon är det fredag

Det är bra....

...men jag är i något "väntrum" känns det som "i väntan på vad som ska hända"....
Det är inte så att jag sitter inne och inte gör något - eller låter livet gå förbi i väntan på att jag ska se det som ska hända utan mer som jag inombords känner att jag väntar på vilken väg jag ska ta i den här korsningen - eller man kanske ska säga att jag är i en rondell med många utfarter och i rondellen är mitt liv just nu i väntan på att jag ska veta vilken utfart jag ska ta.

I rondellen har jag plats med allt i mitt liv - som det ser ut nu - och därför lever jag på som vanligt.
Träffar vänner, jobbar, pratar med barn och tar mina små utflykter då och då etc.
Så när jag vet vilken väg jag ska ta då plockar jag in allt det andra i "bilen" och kör in på den vägen - om inte något säger mig att "det där ska inte med längre" - men jag tror att "det där" är mest det som är inom mig.

Jo, allt är bra men när jag bara kör runt och ibland stannar till på gräsplätten i rondellen så känner jag mig lite ordlös och därför känner jag också att jag inte har mycket att säga....

Men det är torsdag - en dag kvar innan helgen;

måndag 10 juni 2013

Tankar som inte vill fastna...

...jag vet inte riktigt vad som händer i mitt huvud just nu...
Det går tankar igenom det som jag inte hinner fånga in.
Jag vet inte om det är "lilla jag" som hindrar mig från att höra/se dem eller varför de inte får landa.
Jag känner mig inte orolig - längre
men det är jobbigt att inte få ta det som jag antar vill fram - vill visa sitt fula ansikte.
Jag vet av erfarenhet att det oftast inte är så farligt när jag får veta vad det är - som jag troligen kände det som barn - ändå så stretar det emot varje gång som nåt ska fram och jag blir väldigt rastlös.
Det här förstår jag är något som vill komma fram - men samtidigt har det med gunnar att göra.
Det är något som sker när gunnar "gör sig" påmind  - och det gör det nu också (samtidigt som den här rastlöskänslan som brukar "dyka upp" när något från barndomen vill visa sig.

Hm....

Snälla kom från nu - släpp fram det - så jag kan få känna lugn igen.

Jag känner mig lycklig men som en stilla frid - trots rastlösheten och det andra som sker - så jag mår ändå bra - men vill ändå få känna lugn också...

Gör jag mig begriplig?
Jag vet inte - men jag förstår ju i alla fall....

Ny vecka....

söndag 9 juni 2013

En lugn dag...

Sov länge...

Idag var en lång sov morgon - ja, jag vet inte om alla ser det så men klockan vara nästan tio och det är inte så vanligt för mig.
Jag känner att jag vill ta det lite lugnt på morgonen - och speciellt på helgerna - så idag blev det ingen kyrka för mig...

Jag känner att jag är på väg någon stans men jag vet inte vart jag är på väg - och jag vet inte om det är kroppsligen, mentalt eller om det är geografiskt heller...men jag känner att jag behöver vila för att förstå vart jag ska - och när...

Ja, det var väl det för nu....

lördag 8 juni 2013

Gunnar har känts nära de sista dagarna...

...när jag vaknar på morgonen känns han som han ligger bakom mig med armen om mig...
när jag går omkring här hemma så känns det som om han tittar på mig och det har också känts som om han är med mig när jag promenerar.
Ja inte i går mer än vid ett tillfälle.
I går var jag med en vän och det var så trevligt - men när vi satt på ett ställe kändes det som om gunnar var där med.

Jag funderar inte över honom och jag njuter inte av känslan så det är inte därför den håller sig kvar.
Den är bara där helt enkelt - bara konstaterande.

Jag vill bara nämna det för jag vill inte att det ska få tillfälle att börja dra i mig - så jag gör något jag inte vill göra (som att börja längta efter honom).
Det är han som valt och jag vill inte längre vara hans fånge och vara den som får ta straffet p.g.a. hans handlande!

Nu återgår jag till att känna den lycka jag känner!
Jag delar med mig lite:

En underbar dag - helt enkelt

I går var en lång dag i vår huvudstad.
Lång i den bemärkningen att det var från morgon till natt - inte i bemärkningen tråkig.

Det var fint väder och vi promenerade runt mycket - och satt på en del fik eller parkbänkar men vi var också på restaurang och åt gott.
Det  var en helt underbar dag, varm både i väder och umgänge.

Idag är jag lite trött i de muskler som fått ta hand om promenaderna och fötterna som har gått mycket är lite ömma - men jag känner bara glädje ändå.

Och idag är den sprudlande lyckan tillbaka!
Den ville visst göra sig ett varv till - som sprudlande.

torsdag 6 juni 2013

onsdag 5 juni 2013

God natt, dröm sött...

Jag förstår att jag inte är helt klar...

... med allt som hänt p.g.a. historien med gunnar.
Dvs jag är inte ännu helt återställd och helad - men jag är på god väg och jag är fortfarande lycklig även om den inte är riktigt så jublande som den var tidigare - lyckan har landat och är mer bara där som en leende frid.


Jag går in då och då på sidan för anhöriga till sex- och relationsmissbrukare (och vi som råkat illa ut p.g.a. en sexmissbrukare räknas som anhörig även om missbrukaren för tillfället inte är i våra liv).
Nu på morgonen läste jag en kvinnas inlägg - hon sa att hon hade lämnat och att han påstod att det var han som gjort det bl.a. Hennes inlägg var väldigt osammanhängande kan man kanske kalla det och någon som står utanför skulle säkert tänka att den här människan måste vara knäpp. Och sanningen att säga så finns känsla av det där.
Nu kan jag inte säga något om den här kvinnan eller den relationen. Men jag har varit där - jag har varit i alla lögner, jag vet vad det kan göra med en människa (mig) och hur knäpp jag blev p.g.a. att bli behandlad så illa av någon som först lyckas få mig att lita på sig för att sedan visa att det inte går.
Någon som bollar med ens känslor, ärlighet och viljan att vara rättvis (inte skylla sina egna fel på andra t.ex.).
Jag vet hur fullständigt förvirrad man kan känna sig och troligen låta eller verka (om man t.ex. skriver)
Det är som jag sagt någon gång här på bloggen "jag kommer aldrig mer lita på det som jag ser eller hör om någon som är "efterhängsen", uttalar sig knäppt eller på att den som råkar ut för detta är oskyldig (till detta) innan jag fått "alla kort på bordet" för har jag råkat ut för detta och blivit så knäpp som jag blev - så kan vem som helst bli det"
Jag menar inte att det är rätt - bara att det är en konsekvens av att någon behandlat en som "en katt som leker med en råtta". Ena stunden hugger den tänderna i råttan, nästa stund knuffar den iväg råttan för att strax fånga den igen, en stund ligger den och slickar råttan hur gulligt som helst och verkar så go, och sedan släpper han den att springa iväg och känna sig fri för att snart fånga den igen och hugger tag i den samtidigt som den med bakbenen sparkar den blodig med sina bakbens klor.
Det är inte på liv och död i kampen med missbrukaren - men känslan är den samma och man blir knäpp.
En del har ju ett förhållande som byggts upp ordentligt - och de kan ändå i slutänden känna det samma (om inte missbrukaren verkligen vill få ordning på sig själv då finns det en chans).
Jag älskar katter men den här leken de har med råttan är inte alls något jag tycker om hos dem.


Det här blev ett långt inlägg
men jag kunde inte låta bli efter att jag läste om henne.
Knäpp? Jo, med all sannorlikhet är hon knäpp (även om hon som hon säger vet sanningen) men troligen är det p.g.a. leken som varit och där hon varit leksaken.


Själv i dag är jag mitt i veckan och är sedan ledig i fyra dagar.
Jag ser verkligen fram mot det!
  Jippi!!!

söndag 2 juni 2013

Är sanningen sann - eller är den inte?

Sanning är sanningen - oavsett om ingen gillar den
Lögn är lögn - oavsett om alla gillar den

Det går inte att säga att sanningen är sanningen för en person men inte sanningen för en annan
Antingen är det sant - eller också är det inte det - och en av dem har fel (om inte båda har fel förstås och något helt annat är sant)
Lögn är aldrig sant - oavsett om hela världen går med på den
Se bara på vad nazifilosofin lyckades med!

Sanningen kan göra ont, den kan vara obehaglig och den kan vara skamfull - men det är sanningen och när du står för sanningen då kan du bli fri...

Ingen som går och rättfärdiggör sådant som är fel blir fri
oavsett om det är i ens eget liv eller utanför min egen sfär
för den personen "håller hand" med lögnen - och den måste alltid döljas och man måste alltid vara på vakt för att den ska skyddas
När man "lever i sanning" behöver man aldrig gömma något eller vara på sin vakt

Det betyder inte att man behöver "skylta med allt i sitt liv" bara leva i sanning.

När sanningen kommer i kapp en - efter man "levt i lögn" så blir det jobbigt - men om man i stället för att rättfärdiggöra sig själv eller försöka att gömma mer tar fram i ljuset det man kan - och med den/m man kan - och sedan tar de känslor av skam, ångest och fruktan (tex) låter dem rasa genom kroppen så kan man bli fri - och börja om i sanning.
Gud vill förlåta!

Med det säger jag god natt och önskar en god start på nästa vecka

Jag håller med...

Det är klokare att gå sin egen väg,
än att gå vilse i någon annans fotspår.

Bente Meyer

När allt med gunnar satte igång  så kände jag att jag skulle göra på ett sätt men allt jag hade hört - under uppväxten (mot mig själv och om karlar), de åsikter jag hört omkring mig under alla år i en situation som denna (om mannen, kvinnan och hur man SKA handla om man är normal enligt omgivningen) samt det jag hörde från s.k. experter (och jag förnekar inte expertkunnande men det är inte heller det enda fungerande) - fick mig att hantera allt helt sjukt för jag kunde inte göra "rätt" enligt någon väg
Det förlamade mig i rädsla, smärta och fördömelse (mot mig själv).

Jag gick verkligen vilse i andras fotspår - men inte i ens fotspår .
Det är ungefär som om jag går in i en skog och jag tänker att jag ska lämna spår efter mig att gå tillbaka i - men när jag vänder mig om för att gå tillbaka så har massor med andra lämnat liknade spår.
Vilket är mitt spår?
Vilket är andras?
Så hoppade jag lite från det ena spåret till det andra och fram och tillbaka
till slut var jag helt vilse och helt knäckt.

Mitt råd till mig själv är att alltid göra det som jag känner frid i - och sluta kämpa.
För det som ska till kommer att ordna sig - utan kamp
Det betyder inte att man behöver ge upp - det betyder bara att man tillåter sig själv att ha frid tills det ordnar sig som det ska...

Men oj vad jag är glad att jag är fri idag - och att jag har frid
känner lycka och mår bra...

De kloka orden läste jag hos Kaela

¨Lördagen är över...

lördag 1 juni 2013

Jag har verkligen försökt...

...men bara blivit mer ledsen men nu är jag lycklig utan att egentligen förstå varför.¨
Men jag är tacksam!

Lyckan är starkare - och så är kärleken..

Jag vet inte var tankarna kom från men helt plötsligt var de i mitt huvud:
De sa: "hon har fått allt som du fick löfte om och hon fick allt du berättat att du önskade dig och han har lärt henne det som du visade honom och lärde honom (det mesta var inget stort men nytt för honom)". men jag vet ju att hon inte är själv om det...
Jag kände mig en sekund ledsen, besviken och så arg...
men så helt plötsligt började jag le med hela ansiktet och bara kände mig så lycklig (och borta var de negativa tankarna)
och jag undrade vad det var jag hade tänkt eller gjort som gjorde mig så lycklig
så kom jag ihåg
men det gjorde inget för jag kände mig bara så lycklig

Jag är verkligen lycklig!

Jag tackar Gud för att han tar över i mitt liv - och jag är tacksam för att han vill göra det!