onsdag 30 april 2014

Jag vet inte riktigt var jag är i tillvaron just nu...

...jag sitter inte fast i gunnar som jag gjort.
Jag är inte lika trasig som jag varit - men heller inte helt hel.
Jag kommer ingen stans och allt känns fortfarande fel fast inget är dåligt.

"Men det är väl bara att ta sig i kragen" ....jo det skulle vara rätt så bra...

men när man inte vet hur man gör det då?

Det är bara att fortsätta vänta och vila - även om det är krävande i sig.

söndag 27 april 2014

Det är lätt att man missförstår varandra när man skriver på internet eller i mail...

...därför att man inte ser personen som skriver eller hör tonen.
När man säger något som en fråga eller påstår något så kan det i skrift se lika dant ut - om man inte tänker på tecknen därefter - och ofta glöms de bort därför att det går så fort.

När något verkar lustigt eller olustigt är det därför viktigt att fråga vad den andra personen menar...
speciellt om man tycker man får en otrevligt eller avsnäsande svar på något man själv inte tänkt som en otrevlighet värd ett sådant svar...

Någon kan verka extra gnällig eller extra tjatig också om man läser en blogg tex - och så tänker man att personen är en gnällig jobbig typ men man ser ju inte personen privat. Personen kan vara den som får alla att må bra och är gladast av alla och bloggen är personens sätt att göra sig av med sådant som han/hon känner är jobbigt eller irriterande - och det gör att han/hon kan fortsätta vara den positiva person som han/hon är.

Man ser inte helheter i något man läser på nätet. Man kan sällan ens se helheten när man umgås och hör personen i verkligheten även om man kanske tror det.

Så som man brukar säga; dra inga slutsatser om eller döm någon innan du gått ett månvarv i den personens mockasiner.

Så vad jag vill säga, för egen del; har du fått ett svar på något du skrivit som verkar olustigt fråga vad jag menar (men jag vill inte ha någon "pajkastning").
Verkar jag en tid skriva mycket om något speciellt så är det mitt sätt att bearbeta det hela för att kunna vara okej i livet - men det jag skriver är INTE hela mitt liv då.
Däremot kan det få ta för mycket av mitt liv om jag inte får bearbeta det - och det vill jag inte!

Lite tankar i kväll..

onsdag 23 april 2014

Just nu är det inte okej...

....någonting har fått mig att vilja veta hur gunnar har det...
Det är som förut när jag hörde hans hjärta ropa...
Jag har inte en tanke på att ta kontakt ...
Jag vill inte ens göra det.....men hans hjärta ropar just nu....
...och mitt hjärta hör det....
men jag ska inte göra något åt det....
...jag behöver bara skriva av mig det jag upplever - för jag försöker komma undan men kan inte -
 för jag får inte handla på det!

Gud ge mig lugnet att vara i det jag upplever
och ta hand om mig själv och det jag behöver
ge mig vishet att se vad som är vad

Så rätt...

Åsikter ?

Gå in och Gilla Krossa Jantelagen ni andra också ---> https://www.facebook.com/KrossaJantelagen - en underbar sida

måndag 21 april 2014

Med hjärtat i förväntan på Gud....

Ser du allt vackert runt dig ?

Gå in och Gilla Krossa Jantelagen ni andra också ---> https://www.facebook.com/KrossaJantelagen - en underbar sida

Ledigheten är över...

...dags för jobbet igen...

Det blir nog bra - och trevligt att träffa arbetskamraterna...
men....
Glädjen för jobbet finns inte just nu....och jag vet inte om jag kan få tillbaka den...

Det har gått på sparlåga en tid .... och det finns vettiga orsaker till det som inte egentligen hänger ihop med arbetsuppgifterna eller platsen i sig...

Går inte in på det mer ....men jag har haft glädje länge över mitt arbete

Jag ber Gud ge tillbaka min glädje eller ett nytt arbete...

lördag 19 april 2014

Det är lite ledsamt...

...att allt som jag trodde på - och hade tro för ...
bara raserades och i stället för att ha glädje och gemenskap i mitt liv så har jag tappat så mycket fart att jag i stället är själv på påsken.
Det gör mig ledsen!

Men jag ber att Gud ska hjälpa mig få ordning på mig själv så att det nästa år är annorlunda.

Men en sak som jag inte vill är att jaga dem som inte bryr sig.

För det är som jag läste någon stans att de som ska vara i ditt liv behöver du inte jaga - det är ömsesidigt och de kommer att finnas kvar genom det.

Jag mår inte dåligt av att vara själv - men jag tycker det är tråkigt, just nu.

Jag är delvis ansvarig - jag kunde ha bjudit någon - men som sagt jag vill inte jaga

Aldrig mer jagar jag - hellre är jag själv
oavsett om det är familj, vän eller kärlek...

onsdag 16 april 2014

Tre knepigheter idag...

...genom människor gör mig fundersam...

En knepighet hos mig - men inte mot någon annan människa gör mig också fundersam.

Vad är det som hände idag - egentligen?

tisdag 15 april 2014

Tråkigt...

att vara i vilande hela tiden.
Det betyder ju inte att jag inte gör något alls - men det känns inte som det för mig vidare utan bara är just nu.
Men det är ju där jag ska vara nu ...
och försöka låta mig ledas ner i Guds ström och bara vänta på att bli blötlagd i hans kärlek.
Med Guds kärlek och ledning kan man klara vad som helst - även det som inte känns bra.

lördag 12 april 2014

Det är som om inget är kvar..

..nu när jag inte har gunnar att tänka på längre - eller ens mig själv att jobba med.
Känner mig ibland väldigt ensammen.
Jag trodde ju att gunnar var den som jag skulle leva med men nu är det inte så och efter allt strul, sedan ångesten över att han inte var här för att övergå till att reda ut mig själv.
Det har varit ett heltidsjobb som tagit mycket energi och kraft - och nu är det slut!

onsdag 9 april 2014

Tillvaron är rätt frågande just nu

Jag väntar ännu på att kunna ta något steg mot rätt "resa" - men vet ännu inte åt vilket håll "gaten" ligger.
Mina tankar går en del bakåt men inte för att hålla mig kvar utan mer för att se sanningar.

Men backspegeln i alla ära - och viktig som tusan när man kör - så önskar jag att få se framåt nu

måndag 7 april 2014

Jag sätter bara ord...

...på det som jag har fått rensa upp och rengöra...
Jag har äntligen - bildligt talat - slutat rusa runt och metodiskt börjat ordna upp allt.

Det är ganska skönt att få det i ordning och släppa ifrån sig det som inte är mitt att lagra.

De "räkningar" som har lagts hos mig som inte är mina lämnar jag tillbaka och allt "skräp och damm" som jag samlat på mig kastar jag.
Det "sura vinet" tar jag bara slangen och sköljer bort - jag vill inte ens se vad det är - och med det allt som jag har kräkts upp också.

Det börjar bli rent - och det luktar snart fräscht också...

...och ingenting "hänger över mig" längre...
mina "räkningar" har jag betalt - med "ränta" och jag har ingen skuld längre....

Så skönt!

men jag tror efter den här tiden - långa tiden - så behöver jag få rensa och jag rensar ofta med bilder och här skriver jag mina bilder för att göra mig själv begriplig.

Jag har förlorat massor på den här tiden - som jag önskar att jag inte hade - men samtidigt har jag det kvar som var stabilt så egentligen har jag inget förlorat.
Jag har ändå - trots att jag hellre sluppit - vunnit en hel del och det är ändå något att vara tacksam för.

lördag 5 april 2014

En vinflaska med kork i...

...det var jag (bildligt sett) och vinet var inte det bästa heller.
Men om man ser det som så att allt jag var med om var som vindruvor som jag tog emot - många av dem var mögliga, en del ruttna och en del väldigt omogna - och jag stoppade ner dem i flaskan. Till slut orkade jag inte med att veta av dem och jag ville heller inte att någon skulle få veta om dem som jag korkade igen flaskan, och gömde den i mitt inre.
De druvor som var mogna fina och goda dem bevarade jag i "ett fat" på bordet och åt då och då av.

Jag hade gått en tid innan gunnar och grävt - men aldrig tagit fram flaskan (det som var allra mest ruttet) och städat undan allt som var galet inom mig (och även ibland utanför mig själv) men flaskan hade jag inte vågat röra - och knappt erkänt för mig själv.
När jag började träffa gunnar och se den mannen som var så kärleksfull och omtänksam så började jag tro på att något gott kunde hända mig så jag  vågade leta reda på flaskan.
Hade allt med gunnar blivit bra så hade jag kunnat öppna den lugnt och stilla och "kastat" innehållet men nu blev det inte det och hela flaskan skakades om. Jag försökte gömma den igen men gunnars beteende blev som en korkskruv som borrade sig ner i korken och fick fart på innehållet och allt precis allt sprutade upp och ner över mig, gunnar och allt annat i tillvaron.
(Hade jag inte träffat gunnar hade jag fortsatt min påbörjade "städning" och så småning om hittat flaskan och kunnat kasta innehållet utan en massa tumult men nu blev det inte så)

Först kunde jag bara se att det var gunnars fel att det var som det var - och jag säger inte för den delen att han inte gjorde fel eller är ansvarig för hur han behandlade mig - men det var allt detta sura äckliga vin som stank över allt och jag kunde bara "spy ut" över den som gjort mig illa och orsakat att vinet skitat ner allt.
Men det jag borde ha gjort var att börja städa och tvätta. Nu blev det ju ännu mer smuts och äckligt att ta hand om och det var mer att skämmas för - och den här gången var jag också orsak till det.

Det har varit jobbigt - även när jag till slut började städa i stället för att spy men nu började det kännas lugnt - även om det är en känsla av vemod, tomhet och sorg - och det är där jag undrar om det är stormens öga - eller om stormen är förbi.
Om jag äntligen kan få börja laga det som gått sönder och "slicka mina sår".

fredag 4 april 2014

Det var så mycket annat som situationen med gunnar drog med sig...

Stormens öga har inget - eller väldigt lite med - gunnar att göra eller den situationen.
Även om tankar på honom kommer upp då och då - och jag då skriver ner dem så tror jag ändå att han i sig själv är förbi i det som jag går igenom nu.

Det jag vill nu är bara att komma till rätta med mig själv och min tillvaro....
och det är det positiva med det som hände; jag har fått gå ända in i  mitt innersta och fått gräva ut en massa skit. Det kan finnas en hel del kvar men jag kan ta hand om det när/om det ska upp och ut annars kan jag alltid "sätta eld" på det och bränna det rent.

Så för att vara tydlig - gunnar är inte ett problem längre

torsdag 3 april 2014

Ingen är värd att förnedra sig själv för!

INGEN!

Man kan finnas där och även för den som ljuger för att man tror på personen - men självförnedringen eller att låta sig förnedras - nej!

tisdag 1 april 2014

Är jag i stormens öga...

...eller...har jag äntligen bara kommit till ro fullständigt...

även när jag känner mig ledsen eller olustig så är jag bara lugn och känner att jag inte vill ta tag i det - utan lämna det till Gud....