tisdag 30 april 2013

Ny fas i livet

I ett par månader har jag jobbat för att komma in i en ny fas i livet - och på lördag så är jag inne i den fasen.
I väntan på något nytt ska jag vara i just den fasen - bygga mig på nytt
Förändra sådant som varit så knepigt för mig - innan jag kan gå vidare igen
En kort fas som är viktigt att söka rätt för att fortsättningen ska bli rätt...

Ge Gud allt och låta honom förvandla det som ska förvandlas, stärka det som ska stärkas och befria det som ska befrias

Jag är redo!

Först en liten "rebus"



Livet är okej och även om jag känner mig lite nere ibland så är
det också en del av livet - jag mår bra trots allt och det är det som
är viktigast. Och jag är inte ensam - även om jag inte har en man!

Men nu vill jag önska alla och mig själv en:
    

I morgon är det

 

måndag 29 april 2013

Trött på mig själv just nu..

Ibland undrar jag varför jag inte kan vara som alla andra..

Jag saknar en "egen" vän att ha tid med
Så´nt man gör med en partner (i alla fall om allt i förhållandet är bra)

Men bara för att jag inte är som andra så klarar jag inte av att se någon alls som en möjlig partner

Jag satsade mina känslor på gunnar (och där är de) även om jag inte tänker på honom lika mycket numer
så hindrar "han" mig från att finna/se någon annan

Vissa stunder så saknar jag en vän mer än andra - och våren är en sådan tid därför att man kan göra mer ute på våren och sommaren
men jag saknar vintern också - vi skulle åka skidor ihop bla

Allt som han sa att han skulle göra med mig - saker som jag "lärt" honom - och saker jag önskade
ger han till någon annan nu (jag vet det inte bara tror det) och det känns så jobbigt att jag inte kan
dvs inte klarar av att se någon man som en möjlig partner efter gunnar

Innan såg jag möjliga partner  hela tiden. Inte så att jag träffade dem eller tog kontak utan mer att jag var öppen för ett förhållande och nu är jag ständ - fullständigt stängd

och det gör mig ledsen!

Jag sitter inte längre och hoppas på gunnar - eller tänker att det ska bli vi
ändå är jag stängd!

och det gör verkligen ont i mig att jag ska ha förlorat för att jag älskade

Jag behöver skriva av mig - för idag har det varit en lite jobbig dag inom mig
då jag längtade efter att kunna få gå ut - ta en promenad någon stanns, hålla hand och skratta och prata kanske stanna vid ett fik och ta en kaffe i solen tillsammans

Det är jobbigt när jag ser och hör - och läser om andra som har det här som jag verkligen längtade efter när jag träffade gunnar och trodde att jag fått (för han sa att han satsade på mig - inte ville ha någon annan - jag frågade honom rakt ut)
och nu är jag stängd för den möjligheten pga att jag satsade på gunnar

Jag är inte avvundsjuk - eller rättare sagt missundsam till dem som har det - men det gör ont att jag inte hade förmågan att få det också...
Jag är för gammal för att slösa bort mer tid - och ändå så kan jag inte s
Det är inte ens rätt
För den personen som kan satsa på mig är värd att jag kan satsa på honom - och det kan jag inte

Så nu är jag själv - och som idag känner jag mig ensam även om jag de flesta dagarna klarar mig alldeles utmärkt själv så gör det ont att vara bara jag idag....

Jag vet att det här kommer att ge med sig - och jag kommer att känna mig glad med mig själv - men jag ser ingen öppning för en förändring

Det jag har skrivit om de sista dagarna tror jag inte har med det här att göra om någon undrar

Trots att allt ser ut att vara fel....

Att känna/veta inom sig något - men att det runt omkring ser tvärt om ut är likt detta;
Fikonträdet blomstrar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen.
Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i min frälsnings Gud.

(Det här står i Habackuk 3:17-18 Gamla testamentet i Bibeln)

Lämnar i dag allt till Gud och försöker att inte ta tillbaka "oron" jag haft några dagar inom mig
Jag sliter sönder mig själv om jag försöker ta reda på vad som händer - som jag inte ser men känner - så jag ber om sinnesro att lämna allt till Gud

söndag 28 april 2013

Något händer...

....men jag kan inte se det...
Jag bara känner att något - som berör mig, på ett eller annat sätt - händer.

Jag säker på att jag kommer att få veta så småning om- men just nu bara känner jag det och det är jobbigt...

Jag känner att det finns ilska och det finns agg mot mig pga det som händer

Hur jag kan känna det?
Jag vet inte - men det är inte första gången i mitt liv som jag gör det
Jag har känt av när saker som berör mig händer hela mitt liv - men jag har pga min barndom valt att inte tro på mig själv (men fått veta senare att det jag känt varit riktigt)

Jag försöker lämna det till Gud - men det är lite svårt just nu då det känns i hela mitt inre
och jag känner mig lika "stirrig" som han här nedan - något nytt är på väg men vad är det?
                                                  

lördag 27 april 2013

fredag 26 april 2013

tisdag 23 april 2013

Vaknade i natt...

av en hemsk "kallsup" och känsla av att någon vill skrämma mig...
Men jag bestämde mig för att lämna allt till Gud och somnade om till slut..


Men jag känner mig hemskt tung och trött nu - och jag känner att jag helst vill stanna hemma från jobbet så jag kan få en dags vila
Jag vet att det inte är att tänka på - men jag önskar att jag bara kunde göra så....

Hur som helst
Det är

och det är bara att göra det bästa av dagen - med Guds hjälp!

måndag 22 april 2013

Jag tror jag har landat nu...

Våga lära känna dig själv - då vågar du vad som helst....

...stod det som "dagens kloka ord" hos Kaela.
Jag tror det är sant....

Och jag har förstått att jag är en person som folk tror sig ha rätten att bete sig illa mot.
Men om jag bortser från gunnar så är det länge sedan någon annan (ny) människa som kommit in i mitt liv trott att de kunnat ha den rätten...

Vad var det för gamla mönster som jag drogs in i när det gällde den här människan som betett sig illa den här gången?
Hur som helst så förstår jag så här efteråt att hon har tendenser till att mobba andra - när jag kommer ihåg olika saker hon gjort - och tendenser att kunna dra med sig andra (kanske mer omogna människor) så de hänger med på det hela (utan att de fattar vad de gör?).

Jag måste titta på mig själv - ändå - för att inte "öppna" upp för andra att kunna göra så här mot mig - samtidigt som jag undrar om det ändå förutom min egenlärdom finns en mening med det hela
och det är inte jag som är den som ska lära mig mest ?


Mitt beslut börjar ta form så jag kan slappna av....och min själ har verkligen lutat sig mot Gud

Idag är det måndag - vi tar det först ...!





lördag 20 april 2013

En liten förklaring...

Grejen med den här människan som jag har problem med är att jag inte velat bry mig - jag har velat få det att funka och att kunna säga ifrån sakta men säkert på ett lika sätt som hon hållt på.
Under ytan så inga andra ser men hon förstår...
Tyvärr så är det så att i lördags så gjorde hon bort sig fullständigt - inte smygande (mer än att det var bara jag som fick ta del av det) som tidigare.
Dessvärre så var sista gången för den här terminen nu i torsdags - så vårt samarbete är över tills i höst
förutom att vi ska ha några möten och planera inför hösten innan dess.
Men hur ska jag kunna planera inför hösten när det här inte är okej?

Det är därför jag är så irriterad på det här - och trött och ledsen - för jag kan inte låtsas som allt är okej - inte ens för det vi gör
som är en bra sak

Det hela är för att jag inte tog tag i det i tid - jag ville inte se (även om jag gjorde det) bara för att låta det vill arbetade med skulle rulla på friktionsfritt....

och nu så känner jag att jag tappat glädjen för det och inte kan fortsätta - inte så länge det här inte är uppklarat i alla fall ....och jag vet inte om jag ska klara upp det, vill klara upp det, orkar klara upp det eller om jag bara ska lämna allt (därför att glädjen är borta).
Det har varit friktioner tidigare med andra människor - men det har varit på andra sätt och inte pga dålig respekt och därför har det kunnats prata om och redas ut....

Hm

Det är med andra ord inte så att det är en händelse som utlöst min besvikelse utan flera som kulmenerade i lördags....

Jag är inte knäpp - det vet jag - men jag vet att det säkert verkade så för dem som läste det jag skrev...

Jag behöver inte förklara mig - men jag vill (för min egen skull)

fredag 19 april 2013

Jag är verkligen störd i mitt inre av den här människan...

...och så ser allt runtomkring så bra ut så då är det väl som det ska - och jag som är knäpp?

Jag känner mig orättvist behandlad av tillvaron helt enkelt -
för gör jag något så kan hon spela vidare - och verka okej och jag är knäpp

Har man varit med om det jag varit med om med gunnar - och betett som som jag gjorde med/pga honom så börjar man snart att tvivla på sig själv när allt verkar på ytan (inför andra) som om det är okej (det gjorde ju han också - att han sedan spelade på mina känlor var en annan sak - och ingen såg ju för jag kom ju på honom så tidigt att ingen hade kommit in i vår relation än och jag ville inte inte heller det innan jag såg en förändring).

Jag vet att jag inte är överkänslig
Jag vet att det inte är avvundsjuka
Jag vet att jag blir behandlad illa - även om det är lite under ytan

Men ärligt så känner jag mig maktlös!

Ska jag kliva av - eller hur ska jag göra?

Försöker lämna över till Gud

Ge mig sinnesro att förändra det jag kan - vad kan jag förändra och hur?

Luta dig på Gud min själ...så får du ro...



Just nu kan jag inte säga att jag är tacksam...
Jag är ledsen!
Jag känner mig som en bov - fast jag inte bör...
Allt funkar ju - runt omkring - varför är jag så grinig?

Jag blir inte behandlad schysst - och det liksom under
ytan....
Jag pysslar och fixar (varit lite all-i-allo) - och har gjort
under flera år inom
ett område där jag är frivilligt
Sedan ett år är det nya frivilliga med - och en av dem
är det som liksom kommer ovanifrån mot mig men
ändå så under ytan så andra inte kan se det.

Så i går - när jag gick ditt mycket trött på allt och ledsen -
börjar hon "fjäska" - småprat med mig som hon aldrig gjort.
Vända sig mot mig - som hon heller inte gjort - snarare har
hon vänt sig från mig när jag sagt något och mer eller mindre
fört in på något annat ämne så allt blir förvirrat
(om det inte var hon som startade det som jag komenterat men
då vänt sig till någon annan)

Jag är trött - och det här är något jag har hjärta för - och det gör
att jag funderar på att lämna allt!

Nej, jag är inte tacksam - men inte heller otacksam - bara ledsen!

torsdag 18 april 2013

Hur kan man vara sådan?



Så under ytan ...
Först som i smyg så jag inte ska kunna säga något -
och när man visar att man fått nog
helt plötsligt börjar hon vända sig till mig och bete sig "normalt"..
när hon tidigare uteslöt mig - utom när hon ville ha något

Ingen kan se något - och de skulle bara undar om jag sa något
och troligen skulle det vara jag som sågs som knäpp...

Är det jag som är knäpp???

Trött just nu!

onsdag 17 april 2013

Gillar också....

 
Såg den här hos tankehopp och tyckte så mycket om den att jag ville ha den hos mig också:
 

Onsdag



...och jag känner mig så glad därför att jag kom på att gunnar inte
 tar så stor plats
i mitt huvud längre...och jag är väldigt, väldigt tacksam!


Önskar en bra dag till den som kan tänkas läsa i min blogg!

tisdag 16 april 2013

Trött...


Hittad på google

Tre dagar till med kortisonet ...

Jag fick ju kortiston när jag var med min åkomma i ansiktet hos doktorn
och han sa att jag kunde bli lite manisk - så jag fick inte ha läggning till det - men jag vet inte om det jag känner är mani precis för förklaringarna om det är att man känner det som man kan övervinna världen - och det är absolut inte det jag känner.
Jag känner mig hispig på ett sätt men inte på ett possitivt sätt - och om jag hade känt att jag kunde övervinna världen skulle jag inte bromsa mig själv i hur jag skulle ta hand om människor som beter sig konstigt och/eller illa, då skulle jag ju bara häva ur mig det jag har inom mig och skita i om det blir rätt eller fel för jag kan ju övervinna världen.

Men nu är det tisdag - torsdag är sista dagen med detta så jag får stå ut tills dess och hoppas att det blir bättre sedan.

Hm, jag gillar inte mediciner och det här är verkligen en av orsakerna på att jag inte riktigt litar på att man får rätt...eller att det är rätt....har en känsla ibland att det är så lätt att skriva ut medicin så man gör det hellre än att ta hand om kroppen med något naturligt - ge sig tid, en korrigering av kropp och själ, ett gymnastikprogram, massage eller tom någon bra örtte som kan fördriva felet från kroppen.

Jag tror inte på allternativmedicin som är i tablettform men jag tror att det finns växter på vår jord som är till för olika helanden/sjukdomar - vi har bara förkastat dem för det vetenskapliga när det ena inte borde utesluta det andra. Och visst vore det väl en vetenskap att verkligen ta reda på vad som funkar och på vad också. Men människan måste visa att hon klarar sig själv,,,,

Oj, lite tankar en tisdagsmorgon¨
Jag är glad och tacksam att man forskat fram tex antibiotika och vacciner för kolera, tuberkulos och pest etc - men som sagt det ena behöver inte utesluta det andra....

Ska vi starta den här dagen då?

Och tänk på:

måndag 15 april 2013

Ännu en dag - en måndag - har passerat i vårt liv...

...För tillfället är jag väldigt slö...
Jag har för mycket konstigt och dumt runt mig just nu
Har varit "upprörd", känt mig besviken och grinig - men just för stunden känner jag mig
appatisk - vad ska jag göra? och hur ska jag i så fall göra det för att det ska bli rätt från mig?
Jag bryr mig inte om hur de jag ska ta det med tänker - bara det blir rätt
Dvs att jag inte beter mig illa moraliskt eller etiskt...
men inte heller backar för mig själv.

Då är det bättre att bara vänta - och just nu väntar jag!

Nu tänker jag krypa till sängs!    

Ny vecka....



söndag 14 april 2013

Helgen är över....

I morgon är en ny chans....



Så här tänker jag:
Livet ger en nya chanser bara man inte stirrar sig blind på det som var nyss...
Det kan betyda att man får "sy om en sömn" för att få en snygg gardin, känning
eller dyligt - det betyder inte alltid att kasta det man gjort fel med
för att starta med något helt nytt.
Lär man sig inte på det man har - så kommer man inte göra bättre för att det är nytt

Söndag

lördag 13 april 2013

Lördagen är över för mig...

En man?

Hur är det med tanken på en man i mitt liv?

Jag känner inget intresse för att träffa en ny man - och jag klarar mig själv alldeles utmärkt.

Jag var öppen för en man i mitt liv när jag träffade gunnar - och jag släppte in honom ända in i själen - men jag är inte beredd att göra det med en ny man.
Jag känner att jag har stängt mig själv för en sådan möjlighet.

Jag vet inte om det är sorgligt eller om det är det bästa jag kan göra - men så är det i alla fall och jag kan känna en viss känsla av förlust av högsta vinsten (att jag hade den men den blev mig bestulen) men det får mig inte att vilja "spela" igen.

Jag tror inte på en högsta vinst igen för mig.

Jag inser att det finns de som säger/tänker; "hur dum är hon? Fattar hon inte att gunnar var en nitlott?"
Och det är helt okej för mig - för jag inser att det är så det ser ut (och kanske det är så också men jag satsade som det var högsta vinsten och jag orkar inte göra det igen känner jag)

Frågan kom till mig nu - när jag umgåtts med människor som har ett bra förhållande och kan lita på varandra och har varandra till stöd liksom glädje - även om de inte alltid är ense.

Men det blir bra även om jag inte har en man i mitt liv!

tisdag 9 april 2013

Endel är mer trötta än andra men nu är det läggdags för mig i alla fall...

    


Bra dag?

Jo, jag tycker nog det trots allt....
Jag fick glömma min saknad idag - hamnade på "akuten"  i några timmar  och då tänker man inte på så mycket annat.
Har fått en lättare - och förhoppningsvis - tillfällig ansiktsförlamning...
Fick ta några prover för att utesluta vissa lite allvarligare sjukdomar som kan vara upphov till en sådan sak...men de sa att ibland hittar de inte orsaken till det...
De sa att det kunde bli värre - innan det blev bättre - också men att det inte var något att oroa mig för.
Fick jag blåsor eller smärtsamma rodnader skulle jag höra av mig bums
Annars är det bara att leva som vanligt.

Det blir bra ....

Tacksam för denna dag

Sinnesfrid

Men nu...

...sätter min dag igång på riktigt.
Och
Den kommer att bli bra!

En sådan dag ...och jag behöver få det ur mig....




måndag 8 april 2013

Det lönade sig inte att gömma sig ...

...måndagen hittade mig i alla fall!

Önskar den som kan tänkas läsa en fin vecka framöver.