Jag är trött idag men jag vaknade lite för tidigt i jämförelse med tiden jag somnade i går natt/i morse.
Jag har försökt att somna en stund på soffan men det vill sig inte ännu. Får jag bara en kvart/tjugo minuter så kommer jag att vara pigg igen.
Det regnar ute - ett välbehövligt regn får marken som varit så torr. Jag hoppas att det ska bli riktigt genomblött men att det är färdigt tills i morgon.
Jag känner mig nöjd men lite orolig för att känslorna inte gör sig till känna idag.
Däremot har ett pockande på att jag ska skicka ett mail till gunnar varit väldigt mycket på mig idag
Jag antar att pockandet är ett annat sätt att hålla mina känslor i schack så jag inte behöver ta tag i dem?
Undrar om skrivandet hit är samma sak?
Jag vill ju ta hand om känslorna, för att jag vet att det är bra att göra det för mig, men jag vill ju inte det, för att det är väldigt jobbigt.
Hur som helst vill jag inte skriva till honom - inte på något sätt ta kontakt med honom.
Om vi ska ha någon mer kontakt så ska det vara han som tar initiativet till det och att han sedan ska visa att han verkligen vill det - genom att lägga ner alla andra och söka hjälp.
Trots det så vet jag inte om jag vill längre? Är det värt risken att bli sårad och förödmjukad igen?
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och sedan se om jag kan få min lilla tupplur - det är skönt att sova när vädret är så här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar