Och jag förstår att det är bra att inte gunnar har hört av sig till mig ännu i alla fall.
Jag menar verkligen det jag sagt - jag är hans vän om han behöver den - men med mina gränser.
Men eftersom något i mig vill ha koll så är det bra att gunnar inte har svarat mig något alls.
Har han fått mina mail och mitt erbjudande? Ska jag skicka ett sms och fråga honom?
Något i mig vill ha koll - fast det inte är det som JAG vill!
Jag var inte oärlig när jag erbjöd honom min vänskap - inte mot mig själv och inte mot honom - men jag antar att min sk "diffe" försöker förstöra för mig - och den möjligheten jag har känt är rätt.
Jag tror att "diffe" är den lilla inom oss som inte fått rätt uppmärksamhet - om vi fått någon alls - och som lärt sig hur hon/han ska göra för att vi ska klara av tillvaron. Det kanske var något som vi behövde då för att tillvaron inte skulle verka så svår, farlig, betryckt, förnedrande etc. Men överlevnadsinstinkten som det var är uttänkt av ett barn som får oss att göra saker som inte är så smarta - ännu tydligare blir det som vuxen.
Jag vill inte längre följa den lilla - fast hon är väldigt stark - utan göra det som är rätt. Dessutom är jag vuxen och det är jag som måste hitta rätt verktyg att hantera tillvaron så jag (och den lilla) kan bli trygg.
Det är som om jag fått en väg att gå på - den leder bara framåt om jag tar ett steg i taget.
Men liksom den här vägen på bilden så är min väg inte öppen utan täckt av massor med skog och jag ser inte vad de steg jag tar kommer att ge för effekt (vart det leder).
Den lilla inom mig vill ut i skogen , gömma mig, titta vad som gömmer sig, försöka hitta en snabbare väg eller hugga ner allt för att få klar sikt. Jag har redan gjort det i min relation till gunnar - och det funkar inte! Men ännu värre; det var inte rätt!
gunnar kanske inte har fått mina mail - men jag har gjort det jag har gjort och ska göra. Det är verkligen från mitt hjärta och mer kan jag inte göra.
Det måste ha en effekt ändå att jag vill vara hans vän - trots allt - även om han inte får det, inte svarar eller inte vill ta emot det.
När jag gör något måste det handla om mig - inte om att jag får koll på allt omkring mig och inte hur/om/vad personer runt om mig ger får respons!
Det är för att jag ska vara den jag är som jag ska göra saker - inte för att visa något inte för att få något inte för att jag hoppas på en reaktion
Mitt erbjudande till gunnar står fast - utan baktankar!
(bilden är hämtad från kaela.bloggplatsen.se)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar