Det har redan kommit ikapp mig känslor som är jobbiga att hantera för mig.
och jag har fått säga vad jag behöver och känner redan - ja inte till gunnar men ändå
Jag har fått vara tydlig med vad jag behöver och känner - och sätta en gräns (även om jag inte vet om jag verkligen behövde det eller om det jag reagerade på bara var lösslängda ord)
jag vill ha - jag behöver kärlek - och det har jag aldrig fått
gunnar hade det till mig - det vet jag - men han ville inte ge mig dem
det gör förbaskat ont!
och det gör det så lätt att tro på mammas ord som jag fick höra som barn att ingen kan tycka om mig eller orka med mig för att jag var för djävlig, elak, egoistisk, otacksam (är ett ord till som jag kommit på att jag fått höra) och dum.
Jag vet att det inte är sant
och jag har barn,vänner och husdjur som JAG VET tycker om mig - men de har ju sitt liv och det är inte samma sak att få "kärlek" från barn, vänner eller husdjur som det är att få det från föräldrar eller en partner
och kanske jag är otacksam som inte kan vara nöjd med det jag har
men det är lätt för dem som fått kärlek (som bygger) i sina liv att säga
och ofta är de onöjda för den kärlek de fått också efter en tid fast det är samma kärlek
Huvudvärk och jag har en del jag behöver göra här hemma - men jag får klara det pö om pö
NU är det dags att lämna dessa känslor av
förkastelse som så belägrar mig emellanåt
hjälp!
Jag är på vägen - och jag har nog varit upp i skogen en vända för att rensa och jag hittade ordet "otacksam" där - och det är inte heller sant
jag måste bränna dessa ord om min dåliga person - som ger mig skam och sorg - så jag kan leva ett fritt liv.
hur blir jag av med dem?
Nu är inget fokus alls på gunnar - eftersom jag lovat att jag inte höra av mig till honom
och då måste jag ta hand om mina smärtor.
jobbigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar