Jag övertygar mig gång på gång att inte höra av mig till gunnar - därför jag har lovat oss det
ibland undrar jag om det är rätt eller fel
kanske det finns en mening med att jag hör av mig just nu?
Det är inte stolthet - om jag haft någon sådan la jag av mig den för länge sedan när det gäller gunnar
Ett löfte som är sagt - ja, visst jag har alltid varit mån om att hålla löften jag gett....
För mycket brutna löften till mig själv - när jag haft kontakt med gunnar - och rädsla för att jag ska göra det igen....
Jag älskar verkligen gunnar, och jag vill vara/är hans vän men jag måste vara min egen bästa vän före alla andra för ingen bryr sig om mig om jag inte bryr mig om mig själv - tyvärr är det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar