Det kändes som hemma...

Att vara med gunnar kändes som hemma för mig - och när jag hörde den här låten, nyss,  så började jag gråta.
Jag vet att i dagens och i det svenska samhället så "finna det fler fiskar i sjön" och "det kommer en ny buss runt hörnet om en försvinner"

men jag är inte så!

Jag blir inte kär gång på gång - jag har bara varit kär den här gången och halva mitt liv har gått.

Jag har haft ett lågt förhållande bakom mig som inte skulle ha varit egentligen men det gav mig erfarenheter som jag aldrig hade fått utan det och barn som är en gåva

men jag var aldrig kär i den mannen!

Jag var väl betuttade en gång i början men sen var det inte mer med det jag bara hängde med därför att han inte försökte "sätta på mig" det första han gjorde som alla andra som jag träffade.

Ska bara säga att jag inte "släppte till" till alla

Men han var inte heller kär i mig - jag var bara något så när lätt att ha att göra med så som han ville leva sitt liv.

gunnar är den första jag känt att jag är kär i - och den enda jag känt mig hemma med

det gör så ont just nu och att inte få ta kontakt med honom och få krypa in i hans famn är outhärdligt!