Idag är det en dag med känslor som jag inte förr har fått haft - och som jag försöker acceptera nu.
Det gör ont att veta att gunnar har valt som han valt - men det ändrar inte mitt ställningstagande - och jag måste få ha ont. Jag måste få känna känslan av sorg och känslan av förkastelse som finns i detta - och som har funnits hela tiden.
Men som jag sa - jag har aldrig fått känna mina känslor och aldrig fått haft dem (om jag höll fast vid dem vara jag löjlig och blev hånad som barn).
Tidigare i (efter jag "ertappade" gunnar) "överföll de mig" så jag absolut inte kunde värja mig - och då sprang jag ifrån dem så mycket jag kunde och sedan tryckte jag ner dem.
Så detta är känslorna som jag har haft från start - och inte bearbetat.
Detta som gunnar gjort nu behövdes för att jag skulle kunna få upp dem igen (för egentligen är det inget nytt - bara att allt var förnekat av gunnar så jag var osäker och både förnekade och tryckte bort det som var)
Den här gången är det som det är och jag måste se det i vitögat - jag vet att det inte gör någon skillnad men jag måste få känna mig igenom det jag har inom mig (och även det som kommit nu - även om det inte är så mycket nytt) och få det upprensat.
Förra gången rasade så mycket från barndomen fram också så jag visste inte vilka känslor som var för vad.
Jag har inte fått sova i natt - många tankar vill fram - men inget farligt eller "skurtraselikt" men trots det jobbigt. Speciellt när jag behöver sova.
Huvudvärk!
Nackvärk!
Trötthet som inte vill låta mig sova!
Tankar som jag inte når fram till riktigt - och därför inte kan hantera!
Känslor som gömmer sig runt hörnet och inte riktigt vill fram - fast jag lockar för att kunna skicka iväg dem sedan!
Ledsen - men inte gråt bara handlingsförlamning!
Jag känner mig som i ett vakuum - därför att inget är tydligt och inget vill släppa taget.
Behöver få sova!
Det blir en bra dag i dag - trots allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar