Det ser ut att bli en fin dag idag- solen kikar fram och det var 14 grader på skuggsidan för en timme sedan.
Själv känner jag mig bara lugn och harmonisk.
Jag hoppas att det är äkta och inte något jag "gjort mig".
Det låter kanske löjligt att ens tänka tanken - men hela mitt liv har jag "gjort mig" lugn, frid och glädje så det är inte så konstigt från min synvinkel att ändå undra över det.
Antingen är man lugn, fridfull och glad eller också är man det inte - skulle någon kunna säga - men det är inte riktigt sant. Inte när det gäller mig i alla fall! Jag vägrade att se de fel som omgav mig och "låste in" allt som var negativt och "gjorde" positivt i stället.
Det betyder inte att jag alltid var glad och lugn men jag förstod inte varför jag inte var det och då "tryckte jag bort det/oron/olusten" och "hämtade" tillbakad det/lugnet/glädjen - och på sätt och vis tvingade jag mig själv att se allt ljust.
Men som sagt jag hoppas - och tror nog också - att det inte är så den här gången.
Jag känner att jag är trygg i mig själv och mitt beslut - vad gäller gunnar - och det gör att jag också kan känna mig glad, lugn och ha frid inombords.
Jag tänker inte så mycket längre!
Håller inte på och ältar fram och tillbaka, ser olika möjligheter eller funderar på vad jag ska göra/säga till gunnar för att ....ja, vad? Få det rätt?
Jag kunde inte få det rätt i min frustration och lätt panikångest!
Jag tror att när jag lämnade över till Gud så formade han rätt känsla i mig - och skapade känslan "vän" i mig inför väntan på vad som komma ska i framtiden (oavsett åt vilket håll det vänder).
Gud visade mig också "vägen och skogen" så jag förstår mer bildligt vad jag hållt på med och vad jag kan hålla på med - eller i stället välja.
Gott så - för nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar