Sorg!
Jag vill bara gråta!
Jag tror att jag - jag vet inte vad jag tror jag vill bara finna en logisk förklaring till varför jag känner som jag gör när det är så länge sedan vi ens sågs jag och gunnar
Jag försöker göra allt till logik och det är mitt fel från början till slut - för genom det har jag blivit fruktansvärt ologisk - i stället borde jag bara ha fått vara
Men det känns inte rättvis
gunnar lekte och jag har haft smärta i fem år snart
medan han går vidare i en slags lycka över sina val
Varför får det vara så här?
VArför blir jag inte av med smärtan?
Jag har kämpat emot därför jag trodde på oss - men samtidigt har jag också gett efter
DET GÖR ONT!
DET GÖR ONT!
Allt somjag hoppades på - och verkligen trodde fanns där - var det bara en hägring?
Jag kan inte tro att jag gav bort mig själv till en hägring
Just i detta nu så blev jag så arg - jag har lust att slå en blöt handduk i gunnars ansikte
VAKNA!
Men så säger jag till mig själv - är det kanske jag som är så dum att jag inte fattar att det är jag som sover och behöver vakna?
I alla fall vaknade jag med gråten i halsen i dag - och jag vet inte om jag håller på att helt
bli knäpp.
Varför sörjer jag någon som inte vill ha mig?
Som har sett mig som en leksak...
Det gör ont!
För när han var hos mig så behanlade han mig inte som en leksak - han behandlade mig med kärlek!
Hur kan han behandla mig så om han inte känner det för mig?
Det gör ont just nu - och sorgen håller sig kvar!
Jag behöver inte frågorna som jag inte får svar på men ändå kommer de...
Jag ska ärligt säga att jag är rädd för att lita på mig själv och det jag har fått från Gud för jag är rädd att jag lurar mig själv....
Jag har haft ont i fem år snart - och det enda sättet att hålla smärtan på plats har varit att skriva till gunnar men nu kan jag inte det längre - och det är väl för väl
men smärtan måste jag ta nu och det är inte litet
Hans smärta dövar han genom att göra illa mig med andra - jag är helt övertygad om att han mår bra av att göra mig illa - när han vet att jag älskar honom så kan han vara med andra för att förakta min kärlek och häva sig upp ur sitt "helvete".
Det är min övertygelse - med tanke på hur han gjort mot mig
Det gör ont - det gör ont - det gör ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar