tisdag 10 juli 2012

Brev till gunnar 2

Hej gunnar
Jag ska snart sova men jag är så ledsen - tårar i ögonen hela tiden - sorgen vill inte ge med sig
Kanske inte så konstigt eftersom jag borde ha tagit den här sorgen för fyra år sedan -  men i stället lurade jag mig själv (av ditt sätt när vi sågs - och din blick när du såg på mig) att tro att det här skulle ordna sig. Även när du skaffade någon som var bättre på "fina maneer" trodde jag att det skulle ordna sig. Men sedan skaffade du en till - innan  den fina var borta (ja, det fanns ju andra också men...) - som inte var "finare" än jag. Mer erfaren och mer livsvan ja, men absolut inte "finare" - till slut så var det henne du valde. Då förstod jag; vem som helst bara inte jag!

Ord kan lyfta/hela och ord kan riva/skada - jag har använt båda mot dig.
Smärta, rädsla, känslan av förnedring och föringelse var orsaken till de skadande ord jag använt
men jag önskar ändå att jag hade haft förmågan att inte använda dem.

Jag förstår inte hur jag kunde fastna i den där geggan - och inte kunde ta mig ur det
Jag var som någon som hamnat i gyttja som bara sög ta i mig igen och ingen - när jag trodde att jag tagit mig ur det så halkade jag i igen och så var jag där ännu en gång
Jag behövde hjälp att ta mig ur det även om jag hade full insikt på vad JAG måste göra så kunde jag det inte rent praktiskt!
Jag känner en sådan ånger - men jag vet att jag inte kunde annat
Jag var liksom "piskad" att göra det. När jag var nöjd och glad och kände att nu mår jag bra och klarar det här - jag klarar att stå för att jag är din vän oavsett om du vill ta emot det eller inte - så var det som om något slog mig tills jag förstörde det jag kände var rätt....
Jag är verkligen ledsen för det - oavsett vad du gjort eller inte gjort/ditt missbruk, eller dina val - som inte har med vad som är rätt eller inte för mig att göra.
Jag har sorg - därför att den jag älskar är borta!
Jag har sorg för så mycket fel som jag gjorde - både mot mig själv och mot dig
Andra skulle säga; men han förtjänade det! Nej jag tycker verkligen inte det - och jag förtjänade verkligen inte att förnedra mig själv och göra sådant som inte är jag eller som jag kan stå för.
Jag straffade mig själv för vad du gjort mot mig - genom att bete mig som jag gjorde
Jag har sorg...
Men jag har äntligen frihet och känner frid så det kommer att gå bra till slut i alla fall

Sov gott
var du än är och med vem du än är med

Inga kommentarer: