hej gunnar
Jag önskar att vi kunde börja om från början så jag kunde skydda mig själv - för det finns mycket jag skulle göra annorlunda om jag hade vetat det jag vet idag
Mest skulle jag ta hand om mig själv och lita på mig själv - redan på en gång
Jag kan inte säga att jag ångrar att jag blev kär i dig - inte heller att jag litade på dig
Jag ångrar att jag inte litade på mig själv - och tog hand om mig själv -
att jag visade dig allt - så jag inte hade något kvar
Jag sa att jag inte kunde spela spelet som fanns runt att starta ett förhållande - och att jag inte ville spela heller - så jag bad dig bara säga vad du tänkte och kände
Du svarade att det var skönt - för varför ska man spela
Men du utnyttjade bara min okunskap - till din fördel - och även min ärlighet, och mina känslor
Jag ångrar att jag tog till smålögner för att inte tala om hur jag visste saker och ting - som du inte ville att jag skulle veta
Vad jag inte förstår är varför ljög du för mig - varför försökte du dölja för mig om jag inte betydde något för dig?
Inget som jag funderar på kan jag vänta mig något svar på men jag måste ändå få ställa dem
Jag känner frid över att vara ute ur ditt liv nu - och att du är ute ur mitt
men jag har sorg över att det jag fick löften om skulle bli inte blev - och måste få bearbeta den.
jag saknar dig - den person som du visade mig - men eftersom du inte verkar sakna mig eller ens känna ånger för din lek med mig så får det inte ha någon betydelse!
Det här är troligen bara det första brevet i en rad - du vet att jag inte kan bli klar på en skrivelse - men jag hoppas att det ska hjälpa mig att reda ut mig själv - och inte som jag tidigare gjort försökt få dig att reagera/ge respons.
Jag älskade dig - jag gav hela mitt mänskliga jag till dig och det smärtar att du inte uppskattade det/mig mer än du gjorde....
Jag gick i "tusen bitar" och jag försökte samla ihop mig själv - samtidigt som jag försökte få dig att ta ditt "sunda förnuft till fånga" och antingen säga till mig att du inte tyckte om mig och inte ville ha mig i ditt liv - eller komma och hålla om mig och säga att du ville kämpa för mig/för oss.
Men du gjorde inget - du drog dig längre bort och jag blev mer och mer förstörd men också mer och mer stark - till slut brast det fullständigt....
Jag blev hård i mig själv men i mitt hjärta var det mjukt fortfarande och det ropade så i saknad efter dig och det skrek högre och högre och till slut höll jag på att gå under
Jag har sorg och ska bearbeta den - därför kommer jag att ha fler brev att skriva ....
När och hur vet jag inte
Jag älskar dig - och jag förlåter dig
men jag har fortfarnde frågor som jag inte får svar på - och som jag inte ens kan förstå hur jag ska kunna gissa mig till därför jag vet hur du gjort - men jag vet också vad jag känt från dig och sett i dina ögon....
Jag har sorg och jag behöver bearbeta den....
Jag älsakr dig och önskar dig väl
därför önskar jag dig också lycka till med de val du gjort
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar