Jag har verkligen älskat med hela mig - inte bara brytt mig om men inte gett av mig själv.
Det går faktiskt att bry sig om andra - även om man inte bryr sig om sig själv och det går att älska
utan att ge sig själv.
Men gunnar har jag älskat med hela mig själv efter att jag började bry mig om mig själv.
Ett av felen (det är inte uteslutande ett har jag förstått med tiden) som gjorde mig så "knäpp" var att jag trodde jag slutat bry mig om mig själv eftersom jag älskade gunnar som inte vågade stå kvar i sina känslor för mig.
Det finns säkert de som tycker jag är dum som fortfarande tror på han känslor för mig - men det gör inget; Vet man så vet man (och varför skulle den "magkänslan" vara fel när jag ska lyssna till andra?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar