gjorde mig verkligen svag....
I morgon ska jag börja jobba igen '
Får väl ta det försiktigt ett tag - ska på datormagrafiröntgen om några dagar också och då vet jag om det är något allvarligt
Men det ska bli skönt att få komma till jobbet - och bli som vanligt igen
och inte så svag
För är jag svag så tar det på mig mycket mer
och jag känner mig så ensam
då är smärtan som värst
Jag hoppas att jag ska kunna se deadlinen som en befrielse och längta fram till den dagen
i stället för att se det som ett misslyckande och känna mig som en bluff
känna att jag ska skämmas
Jag vill inte lyssna på de rösterna
De är min mammas röster - de som hon "matade" mig med som barn och som "fått" styra mig
hela mitt liv - och låtit folk köra med mig som de velat (utan att jag förstått att så varit fallet)
Troligen är det hennes röst/ord som fick mig att aggera så att gunnar trodde att det var okej att göra
som han gjorde - inte för att det fråntar honom hans ansvar för sitt handlande
Det är gunnar som förlorar - om deadlinen går förbi och han inte fattat vad han håller på med
Jag har sårats och jag har blivit skadad - men även om jag betedde mig som en halvdåre i någon sorts kontollanda för att få reda på sanningen så är inte jag en förlorare
för jag satsade och jag älskade och vill väl
även om jag i smärta och rädsla - emellanåt inte betedde mig som den jag är
Bearbetning, bearbetning, bearbetning
Jag tar allt ett varv till - därför att jag behöver det
för mitt läkande
Det är som att byta bandage på ett stort sår - för att lufta och göra rent - gång på gång
tills det är läkt
Även om det verkar tjatigt för andra så är jag i behov av det.
Gud ge mig sinnesro
att släppa det jag inte kan göra något åt
göra något där jag kan
och förstånd att inse skillnaden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar