Jag var rädd och jag kände en sådan smärta så ett avhugget ben är nog nära att beskriva den smärta jag kände i mitt hjärta och min själv när du betedde dig som du gjorde.
.
Jag försökte fortfarande skydda mig - fast jag inte trodde det - för skyddet såg anorlunda ut eftersom jag öppnat mig för dig men jag ville fortfarande visa mig stark och att jag klarade mig själv och
inte känna mig dum som blivit så kär i dig
Jag blev så fruktansvärt ledsen för att du ljög för mig och för att du sökte/hade andra
Men jag kände mig också kränkt - för att du inte uppskattade eller visade varken mina känslor eller mig respekt - för jag var verkligen värd en bättre behandling
Jag var aldrig stark och det spelade en väldigt stor roll allt som hände
Jag ville få älska dig (och få behålla den kärlek jag kände från dig och såg i dina ögon när vi kom nära - innan var gång du stötte bort mig)
Det är en sorg och det var en stor sorg att känna att den kärlek jag hade för dig inte "rörde dig i ryggen"
Det här är jag
inte alla mail jag skrev - inte den "starka, glada" tjejen du träffade när vi sågs (efter jag visste allt) jag visade upp för jag var rädd att du skulle sticka och aldrig komma igen eller tjejen som vill ge sken av att det inte spelade någon roll
Du gjorde det i alla fall
Så är det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar