måndag 19 november 2012

Det var tydligen befriande att berätta...

att jag saknade gunnar
För längtan som så sakta började dra i mig - föll platt till marken
Det är inte så att jag inte saknar honom för det - för det gör jag hela tiden
och kanske kommer någon bit av mig alltid att sakna honom
men saknaden i dag var sådan att jag nästa blev rädd att göra något dumt
men när jag berättade om den så fick den lägga sig ner igen

Tack för det!

Tre bra saker med mig själv:
* Jag har lätt till skratt
* Jag ler för det mesta
* Jag är tacksam för lite - utan att förminska mig själv

Inga kommentarer: