Idag blev jag än en gång "påhoppad" - när jag minst anade det så var tankarna om att gunnar inte valt mig även om jag vet att han inte väljer någon annan heller - utom för syns skull
och det gjorde ont
men jag lämnade över det till Gud och han tog faktiskt hand om det
jag tänkte här för en stund sedan "det gick över fort den här gången"
Det viktiga är inte hur andra gjort eller ansett om mig - det är vad jag anser om mig som är viktigt
gunnars lek med mig - säger mer om honom än om ,mig
att han kunnat leka med mig som han gjort talar om för mig att jag inte tyckt om mig själv tillräckligt mycket
Det är en sak att tro att han är den rätta för mig (och jag för honom) och en annan att låta mig själv knäckas i tanken att hålla kvar till varje medel
Jag trodde det var för att jag älskade mig själv mer nu än tidigare i livet som jag höll i - därför att det påminde mig om något från min barndom (där jag lät ,mig själv tro på de omständigheter jag såg och hörde men det visade sig vara fel senare) och efter det så släppte jag allt som kunde skada/såra mig - i stället för att stanna och se vad som hände
jag ville inte göra samma misstag som då
men
jag knäckte mig själv och jag blev någon jag inte är pga det
DET ÄR VERKLIGEN INTE VÄRT DET!
och idag kom smärtan som en pil från ingen stans - men jag bad som sagt Gud ta hand om den och den försvann utan att jag ens märkte eller tänkte på det...
Jag går mer och mer mot frihet - även om min kärlek står kvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar