Jag är inte typen som kan gå med hat och ilska - bitterhet - för länge och jag ville verkligen fortsätta att hata gunnar och vara arg på både honom och Gud men jagklarade inte av längre - det tog alltså fyra dagar så var det över.
Jag behövde det - själen behövde det - nu måste det vara det sista jag ska gå igenom innan jag kan vara helt fri...?
Jag har skrivit till gunnar att jag inte hatar honom längre, att jagkanske borde be om förlåtelse för en del som jag sagt men att jag varken kan se det eller bryr mig just nu och jag har sagt att jag förlåtit honom men att jag aldrig kan se att att hans agerande varit okej eller att jag kommer att se honom som något annat än en elak beräknade skit.
Jag är inte stolt men han behöver inte vänlighet från mig - han har sökt och bundit sig till någon annan (ännu en gång under vår tid förutom alla andra) så han får ta den från henne
Nu behöver jag förhoppningsvis inte längre bry mig
Hjärtat behöver hjälp att bli helt - fortfarande vet jag inte hur....
jag kanske får någon känsla för hur snart....
Det är i alla fall gott att inte känna något alls för gunnar - varken kärlek, hopp eller förtvivlan och inte ens hat .....
Första gången jag tordes lita på någon i mitt liv - och den lärdommen var tydlig; "lita aldrig på någon"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar