Det gör ont

Jag har i kväll sett hur mycket jag har skrivit till gunnar - och jag fick en smäll av hur mycket det var

Jag har faktiskt inte ens sett det förut när jag gick tillbaka och läste om det hela - och korrigerade och rättade till och tillrättalade för att allt skulle bli "rätt"
Inget kunde bli rätt - hur jag än hade gjort så hade det blivit fel!

Men i kväll skulle jag titta när jag senast skickade att jag lämnade allt i Guds händer - trodde det var tre dagar sedan men det var igår
Såg också att jag skrivit och skrivit den sista tiden - även om det varit mindre eller bara en hälsaning om en bra dag så har jag skrivit

Jag vet att jag inte har haft någon att prata med - och utan dessa mail så hade jag troligtvis inte kommit dit jag är i dag - men det gör så ont att se hur knäppt en människa (jag) kan bli när man blir utnyttjad och driven med pga ens känslor och hjärtat blir runtsparkat.

Jag förstår att en del har dött av brustet hjärta

Det är också sorgligt att jag inte har haft någon jag har känt sånt förtroende för att jag har kunnat pratat om allt - jag har pratat om vissa delar men inte allt med några människor men jag har inte känt mig fri att prata ut helt..

Mitt hjärta gör ont det är inte helt på långt när
så kom det här också - sån smärta att se hur jag varit

Det enda jag gjorde och ville göra var att älska gunnar och märka att han var stolt, lycklig glad och rädd om den kärleken. I stället så lekte han med den och sparkade på den.

Det har gått drygt fyra år - egentligen sex år men om vi räknar från när vi började träffas den andra gången - som jag hållt på.
Fast egentligen är det gunnar som hållt på i drygt sex år - jag var inte med på den första karusellen och varken förstod eller hängde på det han höll på med.
Jag har hållt på i fyra år - först förstod jag inget och ville ha en förklaring - sen har det varit mer eller mindre eller inget - när det varit inget har gunnar dragit in mig igen

Jag har försökt ta mig loss men inte kunnat
Jag har försökt ta mig loss men gunnar har dragit mig in i sin famn igen - för att knuffa bort mig igen när jag slappnat av.
Jag har tom släppt taget av rädsla för att han skulle döda mig (liksom läraren som dödade sin "leksak" och sedan hängde sig i häktet)
Jag har gett gunnar avskedspresenter och lämnat - men han har sökt upp mig igen då

Jag är slut

och det gör så ont att se hur jag har blivit under den här tiden
och gunnar går vidare och leker fin kille med den tjejen som han knäppte mig på näsan med  - med en grävskopa

NU har jag gråtit och skrivit av mig lite grann - fortsättning följer

Det har gått upp och ner och ibland har jag känt mig stark - men sista gången så sa jag att jag ville säga det med ödmjukhet för jag sett mig gå upp och ner så många gånger
och det känns skönt att jag gjorde det för här är jag ingen nu

Men jag ska bli hel och jag ska bli smärtfri!