Döm mig inte efter min gårdag - jag lever inte längre där!
Det fanns i min blogg i går - och det är sant; jag lever inte längre där...
men
Jag märker att dåtiden gärna vill ropa på mig och försöka få mig att komma tillbaka
Det är som människor jag inte vill prata med som tvingar sig på mig eller som ropar på mig ihärdigt
jag vänder inte dem ryggen - jag låter dem hålla på fast jag mår dåligt av det/dem
jag går tillbaka till vissa saker i dåtid och reagerar som jag gjorde då - ibland...
Kanske är just dessa två saker; människor som jag inte mår bra av och att gå tillbaka till gamla minnen (i känslorna) de sista riktiga hindret för min utveckling i mig själv
Jag måste släppa taget om att vara snäll - för det är det det handlar om att jag inte ska uppfattas som dum, egoistisk och elak eller högfärdig, tro att jag är något
Men jag har rätt att "vara" dessa saker när jag skyddar mig själv
Andra är inte viktigare än jag - och mår jag dåligt av dem så spelar det ingen roll vad de tycker om mig eller kan få andra att tycka om mig (för de som lyssnar är inte bättre de)
skönt att få sätta ord på detta..
Det blir en härlig dag - visserligen slaskig men ändå härlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar