DEt har gått så lång tid ...och hela tiden har gunnar "varit med"...jag har haft svårt att släppa tanken på honom....och nu så är det bara över????
Jag menar inte att jag slutat älska honom ....men det gör inte längre något att han är där han är????
..och om jag tänker på honom så säger jag bara att jag inte är intresserad och får mig själv att tänka på annat....som sagt lång tid där han bara varit med....och jag har bara fått acceptera det....
JAg känner bara frid - inget annat ....vill inte känna annat än frid heller men nu när jag verkligen har frid så förstår jag att jag har försökt att "göra mig frid" för att komma vidare....
Kontroll - åter igen kontroll - jag skulle ordna frid inte vila så jag fick frid
Det är som när jag var barn - jag stände in mina känlor, innersta tankar och behov - så behövde jag inte känna att det gjorde ont att de inte fick betyda något...
JAG såg till att det inte gjorde ont ...jag såg till att jag fick ro....
och nu skulle JAG ordna frid så jag inte hade ont.....
Så mycket dumt jag försökt med - både med mig själv och gentemot gunnar...
utan att säga att gunnar är utan skuld så kan jag säga att jag ställde till det genom att försöka ta kontrollen över min situation....
Men nu är det verkligen lugnt - så antingen har hela mitt system gett upp eller också har jag verkligen
FRID!!!
Det är så skönt - men jag blir så osäker är detta på riktigt???
Vad var det som hände????
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar