Varför blev allt så krångligt?
Allt var så självklart en gång - även om det inte var bra så var det självklart som sagt
Helt plötsligt - pga av mig, pga att jag inte längre ville vara någon dörrmatt - eller toalettmatta (ibland var det s¨å också) - så blev allt så krångligt - för mig
Jag älskar julen - men julen har blivit en tid av saknad
Jo, jag minns; Jesus kom till jorden för oss - han valde att bli som oss för att vi skulle få frid
men även om Gud är med mig denna dag så saknar jag julgemenskap och glädjen i att vara många
Som sagt det var inte bra tidigare - jag blev ofta besviken - så jag längtar inte tillbaka till det
men jag saknar julgemenskapen
I år var det jag och barn - men vid nio var jag själv
Jag saknar en man - inte den mannnen som gunnar valde att vara med mig - som vill dela min tillvaro
som vill vara med och dela uppgifterna (även om jag kanske gör mer för att jag tycker det är roligare med pynting och pyssel) men som ändå är med på allt
Jag har aldrig haft det
Jag har aldrig haft en gemenskap med någon
Jag trodde verkligen att jag var på väg att få det med gunnar men någon annan fick - det sedan ännu en annan - så jag har fullständigt släppt tanken på det...
Jag saknar gemenskap - men jag får nöja mig med mig själv (men jag trivs i mitt eget sällskap men önskar mig mer)
Ja, det kommer inte att ske på ett tag
gunnar har mitt hjärta och mina känslor (trots att han är med någon annan) och det vore inte rätt av mig att gå in i ett nytt förhållande för att jag söker gemenskap när jag inte kan ge mig själv till den personen...jag vill inte ha en bit av den jag ska ha gemenskapen med - jag vill ha allt - och då måste jag kunna ge det samma....
Tomheten griper mig i kväll
Sorg.....
Men hellre det här än att gå tillbaka till det som var en gång - då jag kände mig som en matta och inte kände gemenskap (i ett umgänge)
Det är en god jul - trots mitt gnäll - därför att vi firar Jesu villighet att komma hit till jorden och oss - för vår skull.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar