...är dessutom gräsligt förkyld - hoppas att det ska bli bra tills måndag. Sedan har jag en vecka kvar att jobba innan jag får ledigt i 11 dagar.
Jag tyckte det var så mycket ledigt ändå under jul och nyår så jag hade inte tänkt ta ledigt - men nu har jag det ändå (2dagar) så jag får en långledig tid.
Jag kände verkligen det - efter den här hösten; gallstensanfall, ryggskott som varade i grovlek - men ännu inte är helt fritt från värk - i åtta veckor, någon slags influensa och så nu en gräslig förkylning.
Jag antar att jag behöver vila - imunförsvaret är inte bra.
Kan vara att psyket har knäckt kroppens imunförsvar därför att så mycket gått åt till att försöka få mig i balans igen...
Nu när gunnar är förbigådd så känns det som om jag glömt något hela tiden.
DEt är inte så många dagar men ändå; jag tänker hela tiden "varför är det så tomt - vad har jag glömt?"
Jag har sett olika saker som jag velat dela med gunnar - för att han skulle få en förståelse - men sedan har jag lagt ner tanken igen.
gunnar är borta nu!
Även om han kommer i mina tankar - utan att jag sökt eller letat efter något att tänka på så är de där emellanåt - så är han borta nu!
Livet går vidare - och jag kommer att få ett bra liv...
Jag får se det som att gunnar är en tjuv som stulit av mig - jag får gå vidare utan det han tog....
Kan andra bestulna gå vidare så kan jag.
Men tänk att man har mer förståelse för att de som blivit bestulna känner sig kränkta och än de som blivit omilt behandlade känslomässigt.
Bara en tanke som slog mig nu!
Inte undra på att ekonomiska brottslingar får värre straff än de som våldtar och mördar får många gånger. Samhället speglar hur människorna i det tänker.
Och nu förstår jag att jag var så DUM som mot mitt eget förstånd ändå drogs med av tankarna att det var bara att gå vidare när någon är som gunnar.
Nu ska jag ändå gå vidare - gunnar är borta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar