Jag vaknade utan att känna av mitt hjärta.
Det känns som om jag under natten har packat undan det till sist i alla fall
Så mycket har hänt - och jag har fått så många "smällar"
Det sista blev kanske för mycket för att orka försöka jobba vidare på mig - med hjärtat i bröstet
Jag har känt gunnars kärlek - jag har aldrig känt kärlek tidigare - men aldrig fått den
Andra har fått det jag velat ha - fast han sagt att de inte var något för honom egentligen
Nu är hjärtat borta!
Undrar om jag vet var?
Jag känner att jag vill inte gå mitt resterande liv utan mitt hjärta
men jag orkar inte känna mer - varken kärlek eller smärta/besvikelser
Jag har gjort som jag gjorde när min pappa försvann och jag inte orkade mer - jag stoppade undan det
Just nu känner jag ingenting
och jag vaknade så
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar