Ingen mer mailkontakt med gunnar sedan jag skrev sist.
Jag vet inte vad som händer hos honom - och det är något han måste ta hand om själv - men jag kan be för mig själv och för honom ; att vi ska ha förstånd att följa det som är rätt och inte lockas iväg av det som blir så fel.
Han har sina problem - som lockar honom till...
och jag har mina problem som lockade mig att "flippa ut" i mitt medberonde av den värsta sorten.
Jag har ju inte varit sådan innan jag träffade gunnar men medberoendet fanns där sedan jag var barn - men så förrädiskt dolt att det bara verkade som om jag var väldigt engagerad och empatisk/att jag brydde mig om...
Och jag bryr mig fortfarande om - men jag går inte under själv för att bry mig om andra längre!
Inte ens gunnar....
och det är skönt
Det är skönt att det är lugnt - men jag är fortfarande ödmjuk inför det (och hoppas jag inte glömmer bort det) så jag inte ramlar "dit" igen
Första advent - väntan på det som ska komma....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar