Saknaden efter gunnar är inte över - den kanske släppt lite men jag vet inte.
Jag TYCKER att jag borde kunna släppa det hela - och jag VET att mina känslor inte ses som normala idag.
Idag byter man till en ny bara.
Men mitt hjärta valde gunnar - efter att väldigt noga fråga vad han tänkte och kände.
Hans svar fick mig att välja honom - och jag är inte som de flesta andra och bara kan ovälja ...
Livet är gott men saknaden finns där - för när vi umgicks så var han det goaste som fanns...
Det var när han sökte nytt och andra som han stötte bort mig och höll mig borta från sig - det gjorde ont
för dessutom så ljög han om det och sa att det var jag som var knäpp som trodde något sådant
ett tag sa han att han fick ta det för vad han gjort - men det var också en strategi för att få mig att slappna av.
Nåja, varför tycker jag om honom och saknar honom?
För den fina killen som jag mötte!
Han fattas mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar