...men det har också kommit in en känsla av tomhet inom mig
Känslan är som ett vaccum...kan inte förklara det på annat sätt.
Jag mår inte dåligt - men inte heller bra
Känner mig ganska nöjd men inte glad direkt heller
Det är kanske som det ska - för så många år som jag suttit fast i de där gummisnörena som gunnar har haft om mig där jag både försökt få honom att våga hålla mig kvar och att ta beslutetet att kasta bort mig (genom att vara ärlig om det - inte bara lämna det bakom sin rygg och hoppas att någon annan (jag) ska ta beslutet åt honom.
Äntligen?
NJaej - det är dubbelt - han har tagit beslut men ....
Just nu är det tomt inombords i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar