.men jag har inte kunnat göra det på annat sätt - även om det öppnar för tolkningar av olika slag.
Jag kan bara säga att jag kan inte göra på annat sätt, utan att avslöja personen som jag har styrkt - och i det styrkt mig själv - så att personen ska kunna ta tag i sin tillvaro...
Ibland behöver man styrka en människa till att tro att hon är värd att få lika mycket som hon ger - och att det ibland behöver göras genom att ruska om de som finns i ens närhet....
Jag vet hur det är att ge och ge - och inte få något, som jag behöver, igen men ändå vara förstående till den som jag ger till...
Det är bra att vara förstående - men inte så att man krymper själv...
Jag har tidigare fått en smäll tillbaka när personen inte orkar stå för sig själv - och ger ännu mer bortförklaringar till den som bara tar - och då har jag blivit en syndabock för personen ska kunna försvara den bristande orken och känslan av maktlöshet.
Jag tror inte att det blir så den här gången...men erfarenheten gör sig påmind ....
Men jag känner frid...och har lämnat allt till Gud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar