i stället för att stanna kvar och plocka ihop bitarna -
sprang han vidare dit han inte kan ha sönder på samma vis
därför han inte kommer så nära.
Han kan bara vara "nära" den han inte är nära...
Kanske det är alla missbrukares problem - men kanske också dem som
växt upp i en dysfunktionell miljö och inte är missbrukare.
En del blir medberoende men en del blir "vuxna barn" anpassnings-
bara och håller sig själv borta allt för att det ska vara så bra det kan.
Jag tror att alla kan bli fria - om man vill - jag tror inte vi är det för
evigt. Det är inte vår identitet men vi måste se var vi är innan vi kan ta oss
därifrån och vara där vi ska vara. Inte där vi vill vara - utifrån vad vi lärt
oss och tror är ett bra varanade - utan där vi är menade att vara för där är
vi som bäst och där mår vi som bäst och där ger vi av oss själva bäst/på rätt sätt.
Och där är vi också fria från missbruk och andra beenderubbningar som
vi lärt oss själva in i pga rädslor, skam etc.
Jag tror att Gud vill ha oss fria - och det tror jag också vi kan bli!
Sinnesrobönen är en bra start - bara vi inte stannar där....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar