måndag 29 juli 2013

Hon mötte mig när jag kom hem...

....det har hon inte gjort på drygt tre veckor...

Hon till och med sa hej (på sitt djurvis förståss)

Det gjorde mig glad men jag ropar inte hej än för hon är inte bra än..
men är tacksam för det som är just nu...

Hon har levt med mig väldigt länge och varit både glädje och tröst många gånger ...och varit väldigt tålmodig med mig när jag varit orolig bla under tiden med gunnar...
det har mina djur varit allihop - och de är verkligen ett stort tacksägelseämne...

Tre bra saker med mig idag;
* känner tillförsikt
* har en inre frid/lugn som jag bara kan få av att lämna till Gud
* känner bara kärlek (trots att alla minnen kommer över mig då och då)

Inga kommentarer: