Lugnt!

En tidig morgon

jag ska iväg och skriva ett prov - som jag borde gjort för flera veckor sedan men väntat på lärarens utlåtande av en inlämning jag gjort.
Den har inte kommit så jag vet inte om jag har gjort rätt eller inte - och får ta provet ändå för jag har något nytt som jag borde ha börjat på nu men som blivit liggande pga min väntan.

Idag känns det bättre
För mig kan jag inte leva med hat och ilska (som medför bitterhet) inom mig

Jag har fått den delen som min själ behövde just nu - men den spottade snart ut det igen
Idag är det bättre och jag mår bättre men känner mig fruktansvärt tom inombords

Och mitt hjärta? Jag vet inte riktigt vad som händer med det - jag vet inte ens om jag håller i det eller om jag lagt det ifrån mig igen...det är faktiskt lite tragiskt!
Men så omedveten har jag tvingats bli i min barndom - och fortsatt vara under mitt vuxna liv - så nu är det att lära om....

Duschen. prov och så jobb

Det blir en härlig dag!

Jag hatar inte mer...

Jag är inte typen som kan gå med hat och ilska - bitterhet - för länge och jag ville verkligen fortsätta att hata gunnar och vara arg på både honom och Gud men jagklarade inte av längre - det tog alltså fyra dagar så var det över.
Jag behövde det - själen behövde det - nu måste det vara det sista jag ska gå igenom innan jag kan vara helt fri...?
Jag har skrivit till gunnar att jag inte hatar honom längre, att jagkanske borde be om förlåtelse för en del som jag sagt men att jag varken kan se det eller bryr mig just nu och jag har sagt att jag förlåtit honom men att jag aldrig kan se att att hans agerande varit okej eller att jag kommer att se honom som något annat än en elak beräknade skit.
Jag är inte stolt men han behöver inte vänlighet från mig - han har sökt och bundit sig till någon annan (ännu en gång under vår tid förutom alla andra) så han får ta den från henne

Nu behöver jag förhoppningsvis inte längre bry mig

Hjärtat behöver hjälp att bli helt - fortfarande vet jag inte hur....
jag kanske får någon känsla för hur snart....

Det är i alla fall gott att inte känna något alls för gunnar - varken kärlek, hopp eller förtvivlan och inte ens hat .....

Första gången jag tordes lita på någon i mitt liv - och den lärdommen var tydlig; "lita aldrig på någon"

Varför

Jag kan inte låta bli att undra varför jag skulle fastna
varför jag öppnade mig själv - som varit tillstängd hela mitt liv - för gunnar som bara ville göra mig illa
Som bara ville ha det som fick honom att kunna slå sig för bröstet och säga "vilken karl jag är"
och sedan bara sätta foten i ändan på mig utan att berätta det alls

Jag fick känna det - men han förnekade det
DEt var jag som var dum som trodde det

Jag tror att han beter sig snällare mot kvinnor som visar honom att han betyder inget om han inte sköter sig som de vill - och när det börjar slappna av och tror på att de har honom där de vill så är de inte heller intressanta längre...

Men det är inte mitt problem - det är hans och det är deras

Jag har äntligen kommit till kärnan av min kamp
att ta hand om ett hjärta som är så sargat men jag har inte kunnat se´det för allt annat som visat sig - och för leken gunnar haft med mig
ända in till slutet
nu har det gått ett halvår sedan vi sågs - ändå är det inte förr än nu som jag ser vad han egentligen har gjort
jag har skyllt på mig själv att jag krånglade till det
jo jag krånglade till det - men jag vet att jag hade inte kommit dig om gunnar varit skysst
(och han har inte ens försökt)

Jag har bråkat med Gud och jag har slagit på mig själv
jag har försökt att få till ett vettigt samtal ,med gunnar men oavsett om jag varit trevlig, irriterande, provocerande eller ilsken så har det inte gott
Vid vänlighet har jag fått svar "tack för dina tankar!"
vid allt annat en total tystnad

vid någon enstaka gång har han pratat - men efteråt har jag fått veta att det var lögn allt så det hade kunnat kvitta

Mitt hjärta är sargat - det blöder och gråter
och jag vet fortfarande inte hur jag ska kunna få det att läka
Jag försöker att hålla i det varligt - men när jag försöker med det blir jag såååååååå arg att jag bara skriker och skäller
jag spiyr ur mig galla som inte är av den här världen - men hjärtat mår inte bättre

Jag har haft det så lugnt en tid nu - så kommer det här

Jag vet inte om jag ska ta det som en välsignelse eller en förbannelse
hur som helst får det mig att känna mig hatad och föraktad

Men jag har kommit förbi hatet i alla fall - jag hatar inte gunnar längre

Inga trevliga känslor!

skäms

Att jag åkte ner i en grop - för jag tror det är en annan grop den här gången - igen

gunnar är inte värd det!

Nu är det dags för sängen och jag hoppas jag vaknar upp med ett milt sinne i morgon - för min skull
Hur det blir för gunnar skiter jag i!

Jag vill men jag kan inte någon längre tid

Jag vill vara bitter jag vill få hata ochjag vill tycka synd om mig själv - men jag orkar inte någon längre stund.
Jag trivs inte och efter ett tag så mår jag så dåligt av det så jag bara ångrar mig och bryter allt
vilket jag gjort nu i kväll

Jag har gråtit och skrikit och jag vet ännu inte hur mitt hjärta ska kunna läkas  men jag vill inte vara bitter arg och hatisk mer
Jag orkar inte vara sån

Men jag har sagt till gunnar att jag hatar honom och jag tänker inte tala om för honom att jag välsignat honom igen - det spelar ingen roll längre

Han är ute ur mitt liv och han kan lika gärna vara det så för han har gjort mig så mycket illa - med vilja

Nu släpper jag det hela
åtminstonde tills något nytt händer i mig¨

Jag har skrämt ,mig själv

Mitt hat har varit så fruktansvärt att jag har skrämt mig själ.
Inte ens när jag lät mig själv, en tid, hata min mamma för vad illa hon gjort mig så var det så som nu när jag har hatat gunnar.
Det är de två männiksorna i mitt liv som gjort mig mest illa!

Jag har haft folk som gjort mig illa och behandlat mig som mindre värd men ingen har varken sårat eller lyckats göra mig så illa som dessa två människor.
Mamma gjorde mig illa för att hon misshandlade mig både psykiskt och fysiskt - hon gjorde allt för att jag skulle veta att jag inte betydde något och att jag alltid skulle ge efter för andras önskningar, viljer och behov för annars var jag egoistisk.
När jag äntligen börjat ta hand om mig själv, bygga upp min självkänsla och få en bra vänskapskrets så träffade jag gunnar och trodde att nu var det min tur i livet. gunnar verkade verkligen så genuint snäll och kärleksfull och han fick mig att känna att jag betydde något för honom på riktigt.
Tills han förstod att jag blivit kär!
Efter det har han lekt med mig och mina känslor
och han har dragit ,mig till sig och knuffat mig ifrån sig - gång på gång

Ja, tyck att det är jag som är knäpp som acceptera det - men har man inte kunskapen och redskapen men medkänsla och förståelse för att alla kan ha saker som är jobbiga inom sig så är det lätt att tro på en människa som talar om att han vill ha en i sitt liv och att man har fel som tror något annat - trots hur det ser ut.
Jag har valt att inte längre tro på det som jag varit övertygad om är sanningen
Jag vill inte längre tro att gunnar bara har problem - för det vet jag att han har - för jag har sett hur han behandlat andra och hur han behandlade mig
mot mig har han varit utstuderat - och elak!

Nej hatet är inte över än - men jag är inte en hatisk människa så det kommer att gå över
men min själv behöver det just nu

Jag vet fortfarande inte hur mitt hjärta ska läkas -hur jag gör

för inom mig skriker det och gråter - av både smärta och av känslan av att bli behandlad som skit - och utanpå så mår jag bra.
Men det gör ont inom mig
och jag önskar att gunnar ska få lika ont som jag har haft och få uppleva sådan förnedring som jag fått uppleva med honom
Jag förvandlades till ett nervvrak och tokidiot pga av honom
Det spelar ingen roll att det fanns en latent möjlighet inom mig - för den hade aldrig kommit till uttryck om jag mött en skysst kille.
Hade jag fått ett fint förhållande med en kärleksfull kille så hade jag läkt självmant eftersom jag redan var på väg och jobbade med mig själv
Hade han varit skysst och sagt "nej det här är inte för mig" och pratat ut om det så hade jag varit den jag var innan han kom in i mitt liv (och kunnat jobba vidare med mig själv ändå)

Nu sa han att han ville ha mig - träffade en  annan - sedan lovade han att ta några tillfällen att prata ut om situationen - men han rymde
Han låtsades fortfarande att han ville ha mig - men,,,,,
Äh, skit samma
orkar inte dra det igen

Han är en elak, manipulativ och beräknande skitstövel helt enkelt!

gunnar

Jag har tills bara någon dag sedan sett gunnar som om han också har ett problem och att han kan lösa det
men jag är inte villig till det längre
när jag ser hur han gjort mot mig och hur han behandlar andra - även om det är ett missbruk med dem med - så har han verkligen varit elak mot mig,
Han har sparkat omkring på mitt hjärta så mycket och länge att det till slut nästan förblödit och då bara låtit det ligga där
Han har dragit mig tillbaka när jag tagit steg bort - och han har knuffat bort mig när jag trott han äntligen velat ha mig nära
han har gett andra det jag velat ha - och bett om

Han har varit elak mot just mig!
och det är sanningen!

Jag har sagt honom att jag hatar honom - och det kommer jag att låta mig göra tills min själ är nöjd

Jag har ett brustet hjärta som behöver läka - och jag vet inte hur jag ska göra för att det ska bli läkt
Det har inget med att göra om jag mår bra i mig själv eller inte
Jag tränar -äter bra och jag umgåst med vänner och gör sånt som jag gillar

men hjärtat har fått lega där gunnar sparkat det till
Det behöver bli helt igen!

Och gunnar är en stor skit!

Jag har varit trött

...men jag har haft en så trevlig dag idag så jag har knappt känt av det.

En känsla som kommit över mig är att jag hatar gunnar  - och jag tänker inte stoppa mig längre

Han har gjort mig illa - och han har gjort det medvetet inte omedvetet
Han har behandlat mig på ett mycket sämre sätt än andra - så det handlar inte bara om hans missbruk - det handlar om hans syn på mig

Idag skrek jag t.o.m. att jag önskade att han dog
då har det gått långt
men jag har suttit fast i flera år - men tider då han varit närvarande och tider när han knuffat bort mig
tider då jag släppt taget - och tider då jag inte kunnat släppa taget
men ofta har han dragit mig tillbaka - visat mig kärlek för att få min kärlek - och sedan trampa på den

jag är trött på det här

är det meningen så måste det visa sig nu
annars måste jag få bli helt fri - glömma bort gunnar helt helt raderad han är inte värd att minnas om han inte har betett sig mot mig som han gjort pga av rädsla för närhet (för jag såg honom och han kom mig väldigt nära)
Då går det att förlåta - och han måste ha förståelse för mig inte döma mig - men annars vill jag att han raderas ur min minnesbank helt och hållet (utom om han skulle dyka upp igen så jag inte riskerar att bli lurad av honom ännu en gång)

Jag har ett brustet hjärta som inte fått läka
både för att jag inte har klarat av att förstå det rent mentalt - men också för att gunnar har sparkat omkring på det tills han bara har lämnat det någon stans i ett "dike" och bara nonchalerar skiter i att han sparkat dit det blödandes.

Hur gör jag för att få mitt hjärta läkt - hur gör man jag har aldrig fått tillåtelse eller hjälp/lära mig

Andras ja - där kan jag hjälpa till men mig själv - nej det går inte jag har aldrig ens sett redskapen jag behöver

jag trodde jag var fri - och så kom det här nu!

Jag hatar gunnar i dag - och det har jag all rätt att göra!

Väckt

Jag blev väckt av något - och är sedan helt klarvaken.
Inget roligt för jag är bortbjuden i morgon och vill gärna vara lite pigg då.

Gick in här för att få mig själv att inte anstränga mig så mycket för sömnen utan mer slappna av och hoppas jag ska få sömn snart.

Jag är verkligen förvirrad - jag får en sak till mig sen får jag något annat som visar mig att motsatsen gäller - och samtidigt gör den att jag känner mig ännu mer ledsen för den tar ifrån mig så mycket av det som jag hoppats på.
Jag vill bara bli helt fri från sår och tankar - helt fri från känslor och minnen - helt fri från allt vad som hade med gunnar att göra

Att det ska behöva ta sådan tid för mig - så många andra verkar ta det här med relationer med en klackspark - ut med en in med en annan.

Ja, ja, inte mina problem - jag behöver min tid - och jag behöver tydligen lära mig om mig själv hela tiden.
Det var hjärtat som behövde läkas - inte situationen - för gunnar var mitt hjärta inget att bry sig om
han fick det symboliskt - men synligt för sig - och då gick han och trampade på det - leendes naturligtvis och så demoniskt förrädiskt

Nu ska jag försöka sova!