Jag skrev att jag ville komma ihåg gunnar i en "storm" av virvlande snöflingor
men nej jag vill inte minnas honom alls
om jag minns honom så kan jag aldrig sluta älska honom eller hoppas på det som jag tror är rätt
Idag har jag bett Gud att få bli helt fri
fri från löftet om gunnar
fri från de löften som gunnar gav mig - men har gett bort till andra
fri från längtan
fri från tron på att gunnar är den fina man jag sett under allt
fri från mina misstag
fri från känslan av att vara knäpp - pga allt jag gjort (som inte stämmer in på mig varken i värderingar eller handlingar från tidigare)
fri från fri från min kärlek till gunnar
fri från allt som har med gunnar att göra
fri från sår och smärta
fri från min egen nedvärdering av mig själv
fri från det gunnar utsatte mig för
fri från vetskapen att jag tillät honom göra det - min oförmåga att hindra det
fri från besvikelser
Jag har bett om att bli fullständigt fri!
Vill Gud göra ett mirakel är det upp till Honom - men då måste miraklet inkludera mig också
för jag vill bli fri NU!
Jag hoppas att jag från och med nu inte ska behöva (ha behovet) att skriva om gunnar eller något som har med den relationen att göra mer
Gode Gud gör mig fri!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar