har det varit här hos mig.
Kanske är det så att när man väntat länge så har man inte mycket kvar att säga till slut.
Om jag tänker efter så är det så det varit när jag väntat i ett väntrum länge, till slut är man bara tyst och känner sig tom.
Jag har bara velat iväg men samtidigt så har jag stillat mig så jag inte känner någon stress över väntan längre.
Kanske jag kommit i det läget nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar