...därför jag inte orkar hålla på...
Däremot måste jag nog öppna igen om ett tag för att inte "sprängas" av trycket av det som vill ut.
Men jag tror jag är sliten - och allt känns fel - därför måste jag sätta mig själv på sparlåga en tid i min väntan på att få komma vidare.
Jag tror att Gud kommer att hjälpa mig, när jag fått den vila jag behöver, både för att "städa" vidare och komma vidare - och då kommer känslan över att det blir mer och mer rätt att infinna sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar