onsdag 31 juli 2013

Brev till gunnar 9 - sista dagen i Juli...

Jag saknar dig - din person (inte missbrukaren)

Jag hoppas du mår/har det bra
varma kramar






Jag vet att det ses som knäppt - men jag har mitt hjärta hos gunnar än och idag har det varit en
extra saknad och känsla av att han varit nära mig (även om han är någon annan stans).
Jag fantiserar inte - jag bara känner och tillåter mina känslor att vara de de är...
Det är ändå skönt att det inte gör min tillvaro sämre längre - utan jag känner tillförsikt och glädje ändå och kan bara tillåta mig att vara jag.

Tillförsikt

Type Amen!!!

Från: https://www.facebook.com/GodHearsUs

måndag 29 juli 2013

Hon mötte mig när jag kom hem...

....det har hon inte gjort på drygt tre veckor...

Hon till och med sa hej (på sitt djurvis förståss)

Det gjorde mig glad men jag ropar inte hej än för hon är inte bra än..
men är tacksam för det som är just nu...

Hon har levt med mig väldigt länge och varit både glädje och tröst många gånger ...och varit väldigt tålmodig med mig när jag varit orolig bla under tiden med gunnar...
det har mina djur varit allihop - och de är verkligen ett stort tacksägelseämne...

Tre bra saker med mig idag;
* känner tillförsikt
* har en inre frid/lugn som jag bara kan få av att lämna till Gud
* känner bara kärlek (trots att alla minnen kommer över mig då och då)

Kloka ord hos Kaela idag...

"Du kan inte förändra något om du inte lägger märke till det.
Medvetenhet är första steget."

Dawn Abraham

Det finns mycket trevligt på Kaelas blogg.
Jag hoppas hon inte tycker illa vid sig om jag delar hennes adress

http://kaela.bloggplatsen.se/

Idag ska jag ut och åka båt!

Mitt djur som varit dåligt länge verkar piggare idag.....?


söndag 28 juli 2013

En missbrukares syn på sig själv när han är ärlig;

Jag läste det här och......kände att jag ville skicka det till gunnar.....
men när jag skulle till att sätta in det i ett mail till honom så bad jag och känslan i mig förvandlades...
"det passar på honom men öppna inte den "lådan" igen...!"¨
Så jag sätter in det här i stället


"Min narcissistiska personlighet gör att jag älskar att skapa illusioner för andra. Jag njuter av att se den bild jag ger av mig själv speglas i andras ögon. Jag njuter av att förföra. Jag njuter av makten jag känner när jag så lätt läser andra, öppnar andra, använder det emot dem till min fördel. Jag njuter av att se min egen spegelbild. Kanske inte bara för att jag är välskapt, men också för att det är mitt enda fysiska bevis på att jag har något som helst värde. Eller, i varje fall det enda bevis jag kan tro på. Allt detta äcklar mig."

Som synes; bearbetning är fortfarande under pågående....

och tanken om att någon ska tycka jag är dum i huvudet - och rädslan för att någon ska tänka så om mig - dyker upp och försöker rycka mig med sig.
Men jag är jag - och jag tar inte kärlek "med en klackspark" ...jag satsade och jag blev alvarligt sårad i det ....det är inte bara att springa ut och "ta något nytt" för mig...
Det läker inte såren...!

I går natt hade jag en hemsk natt med ´hemska drömmar och att jag blev väckt med ryck och skrämsel så gårdagen var tröttsam och jag hade ont i kroppen som om jag hade blåmärken över hela kroppen (efter spända muskler).
Var hemma hela dagen - tog det lugnt men tog ett tag i hemmet lite då och då så jag fick en storstäd av hemmet gjort i alla fall.

Jag är tillfreds med min tillvaro just nu - och inga dumma drömmar, knäppa väckningar med hot eller smärta i kroppen får rubba den känslan.

Att vara till freds är min rättighet som Guds barn!
(Genom allt - även sorg, problem och lidande - har jag rätten att vara tillfreds)

torsdag 25 juli 2013

Brev till gunnar 8 Juli 2013

Som jag sa i tidigare inlägg - bearbetningen pågår ännu...
Läste nyss inne hos Kaela om svartsjuka och det väckte dessa tankar som jag höll på att skicka  till gunnar ...men stoppade mig innan jag skickade och väljer att sätta in det här i stället:

"Jag har aldrig känt svartsjuka - innan jag träffade dig - inte ens fast jag vetat om otroheter.
Skillnaden på dig och på andra låg hos mig och mitt uppenbara misstag: jag litade på dig men inte på någon annan.
Jag hatade att känna känslan som svartsjukan gav - jag hatade vad den gjorde med mig - vad den fick mig att göra både med dig och när du var med andra....

Jag förtjänade inte det du gjorde mot mig!
och du får ta ansvaret och en dag kommer du att känna av det...

Och
jag förtjänade inte vad jag gjorde mot mig själv - p.g.a. dig!"

Tidigare i dag var jag in och tangerade på att göra något för att kolla upp Gunnars situation nu ...men jag hann att hejda mig där också och var så tacksam till Gud som viskade till mig "lägg ner nu!"
och till mig själv som lyssnade på Honom.
Han har lovat att ta hand om situationen - och gunnar (och andra inblandade) om jag lämnar till Gud och inte försöker ha kontrollen i mina händer.
Jag har ju aldrig haft kontrollen i alla fall så....men gammal vana (sedan förskoleåldern) att försöka hålla koll för att situationen inte ska kunna överraska mig med otrevligheter (men ofta gjorde den ju det i alla fall  - oavsett situation jag försökt konrollera.

Det kom över mig tankar när jag åt frukost...

Och jag förstår att jag fortfarande bearbetar och sorterar det som hände med gunnar;

Jag lämnade mig själv fullständigt för att försöka få kontroll över situationen och inte hamna i den "lätta vågskålen" vad det gällde makten i vår relation...
Men - ju mer jag försökte ju mer gick jag bort från mina egna värderingar och vem jag själv var (och en del av det ska jag inte ha men även det som jag ska ha lämnade jag) och gjorde samt sa saker som inte överensstämmer med vad jag tror på.
Sen försökte jag ta tillbaka mig själv och mina egna värderingar (och i det verkade jag svag - för honom).
Det som är skönt idag är att jag ändå fått tillbaka mig själv - det som är jag (inte de saker som inte var jag utan som jag blivit lärd att vara - av olika anledningar) och jag tror inte jag hade kunnat bli av med skit men ta fram mig själv utan den här persen.
Så genom allt har Gud varit god mot mig - även när jag inte känt det eller sett det när saker hände.

Jag skäms inte längre för mig själv och mitt handlande - det var ett symtom på ett trauma som gunnar med vilja (man leker inte med människors känslor utan att förstå att de kan bli knäckta) orsakade mig - och det är han som ska skämmas!

Jag har inget hat mot honom eller bitterhet
mitt hjärta är fortfarande med honom - och jag vet inte om/hur jag ska kunna få/ta tillbaka det
Men jag mår bra och jag är nöjd med livet så allt är gott ändå...

Första semesterdagen....

...är förbi...

God Natt

tisdag 23 juli 2013