Hej Gunnar
Jag vet inte vad som fick mig att vilja kolla upp dig, idag.
Det fick mig att tänka att jag skulle skriva till dig, la upp en sida och började skriva..
Jag ångrade mig!
Det finns inget, som jag kan skriva, som får dig att se på det som varit -
eller på mig - annorlunda.
Utifrån hur du pratade om de som var före mig så inser jag att i dina ögon är det mitt fel -
och det är jag som är orsaken till att du betedde dig som du gjorde.
Du har gjort det igen efter mig - och du gör det troligen med den "nya fina flickan" du har.
Visst har du betett dig olika - beroende på kvinna och vad du kan läsa ut av henne och det har sett ut som du satsat olika mycket - men det handlar bara om vad du tror du kan vinna och hur långt bort du kan hålla dig, känslomässigt, i din satsning.
Jag vet inte varför jag kom att tänka på dig idag igen - men det som är skönt är att oavsett vad jag "såg" så gjorde det inte ont längre. Jag har varit rädd för att det skulle göra det även om det är länge sedan vi sågs.
Idag kände jag bara; "varför skulle jag lägga tid på detta?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar