Smärta

Jag märkte nyss att jag inte är fri från saknad och inte heller oberörd vad gäller att gunnar valt annat
Jag har en fruktansvärd saknad efter honom hela tiden - men som jag lärt mig att hantera och leva med så när jag inte blir påmind om honom - och att han inte är i mitt liv - så gör det så fruktansvärt ont!
Jag säger att det inte gör något längre - men det är som om den jag känner idag är på en annan nivå än tidigare
Jag är bara så ledsen - även om jag känner mig fri och det är bra
känslan av frihet är något man ska ha även i ett förhållande - inte så man gör dumheter men så man känner sig fri
jag var inte fri när det gälde gunnar - hans missbruk hakade upp mig på en krok som jag inte kunde ta mig av själv
Så som en fisk som blir uppdragen på land så var jag - jag slängde mig hit och dit i dödsfruktan - även om det inte var döden jag var rädd för - inte min i alla fall - så var jag så rädd hela tiden

Och det enda gunnar ville var att dra mig i land

Känslan är att han ville ge igen på mig för något han råkat ut för i sitt liv
inte för att han inte tyckte om mig - utan för att jag tyckte om honom

Det jag fick se nu - rev verkligen upp såren i mig igen
och nu blöder det fullständigt

Men jag vet att det går över - och jag vet att jag klarar det den här gången
och jag VET att felet var inte mitt - även om jag gav gunnar några "smällar" då och då när jag slängde mig fram och åter