Hallelujah

Kärleken är...

Att lita på att Gud är vägen...

...när du växer....

Psalm 23

Hemsökt av stormar...

Du arma, som har blivit så hemsökt av stormar utan att få någon tröst, se, med spetsglans vill jag nu mura dina stenar och giva dig grundvalar av safirer, 

jag vill göra dina tinnar av rubiner och dina portar av kristall och hela din ringmur av ädla stenar. 
                                                                     (Jesaja 54:11-12)

Guds svar på sinnesrobönen...

Dagens andledning till firande

Den tomma graven:


”Jesus är inte här han är uppstånden, som han sa!”
                                                                                      (Matt 28:6)                  


Glad Påsk!                                                                               

När det stängs för något - be och fråga var det har öppnats...

Förvänta dig det oväntade...

Ett sista farväl - tills vi ses igen...

Gud ser till hjärtan...

Om vi dömer något efter arbete, rikedom, familjetillhörighet eller utseende så har vi missat målet.
Det är bara hjärtats "innehåll" som räknas.
Därför kan vi heller inte bara "släppa in" vem som helst heller - inte innan vi "prövat hjärtat".

Varken "förkastelse" eller "insläppning" kan göras utan prövning av hjärtan - om vi själva vill ha ett rent hjärta och frid i våra liv.

Men vi bör komma ihåg att låta Gud pröva våra hjärtan också - och (kanske) korrigera dem ibland...

Förlåta är alltid bra....

Jag ska försöka städa lite...

Jag har låtit det vara i flera veckor nu - dels för att jag inte orkat ha det som det var när min fyrbenta vän levde här med mig, dels för att all lust/ork bara varit borta.

Men jag trivs inte när det är stökigt och (för att vara ärlig) skitigt så lite pö om pö så kanske det blir ordning här igen.

Ta tag i den här dagen....

Gud ge mig sinnesro...

Ännu en dag...

...som inte känns rolig alls...

Det har bara varit det ena efter det andra i så många år ...
Kanske jag är orsak till det själv, genom felaktiga val, men det hjälper mig inte alls om det är så...
Det är ändå väldigt jobbigt.

Känner mig så gnällig - och jag tycker inte om det (men jag kan inte annat än acceptera det).

Jag bara längtar efter lugn och ro - en tillvaro som inte mest hela tiden "slår mig med ett brännbollsträ".
Längtar efter att få friden att vara positiv igen.

Mitt liv har aldrig varit lätt men jag har ändå fått frid någon stans mitt i allt så att jag kunnat vara positiv.
Nu har det gått 12 år när det bara har gått i ett....
Det känns som jag har sprungit i tolv år samtidigt som det öst ner golfbollsstora hagel över mig
Visst har det funnits någon lite stund av glädje - jag ska inte ljuga men det svåra
har varit så mycket och gått så långt att något så litet som ett trasigt glas i disken kan få mig att bryta ihop ...

Behöver hjälp att bli fri Gud!

Just nu är jag på "en plats" som inte alls är bra.

Jag kan inte uttrycka mig om det - och även om jag vet vissa saker som jag bör ändra så är det inte mig det hänger på om jag kan genomföra det.

Jag har länge känt att allt är fel - även om inget direkt är dåligt.
Jag har mat i magen, tak över huvudet och en säng att sova i - så det är inte direkt dåligt.

Men allt behöver bli nytt - men hur?
Och nu efter att min fyrbenta vän dött känns allt bara ännu mer fel.
Att min vän blev begravd säger mig också att man inte ska vara "på fel plats" i livet.

Jag menar inte att "rätt plats" är glamour, kändisskap eller rikedom.
Men är man fel så är man! "Platsen" jag är på nu känns som en tvångströja fastbunden i väggen.

Bara Gud kan visa mig och hjälpa mig få till "den rätta platsen".

Jag hoppas på honom!

Begravningen är över...

Jag hoppas och ber att barnen får vila ut nu!

Ingenting är konstant

Begravning...

Idag begravs min vän....

Sedan ska jag börja vänja mig vid att min fyrbenta vän är borta också.

Livet går vidare - även om några liv upphör på vår jord.

Jesus: "jag är uppståndelsen och livet - den som tror på mig ska leva även om den dör"
          (Joh. ev. 11:25)

Min vän är död....