Varken med gunnar eller annars. Jag är inte och tänker inte likt
de flesta andra och jag kan stå för det i mycket - men när rädsla
för att bli övergiven eller rädslan för att ses som dum har kunnat
smyga sig in i mig, har jag ena gången hållt fast i det jag själv
tror på eller känner är rätt för att nästa stund gå efter den allmänna
uppfattningen.
Men inte heller klarat att stå kvar i den uppfattningen därför att
jag inte mått bra då....
Gör jag mig begriplig?
Men det som står på ovan bild vill jag ska göra mig stark nog att
stå fast i det som är jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar