Trots att jag nästan alltid varit förstående och försökt att finna orsaker till varför en människa gör si eller så - oftast för tolererant i min egen omkrets så jag oftare, än vad som är acceptabelt i i vilken relation det än handlat om, varit den där klädtrasan man bara tar på sig när allt annat är smutsigt, dörrmatta eller soptunna - så har min resa med gunnar verkligen gett mig mer ödmjukhet. Men den här ödmjukheten inkluderar inte längre att det är tillåtet att behandla mig illa. Inte ens gunnar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar