Den sista tiden...

...har minnesbilder från tiden med gunnar dykt upp.
Jag har inte sökt dessa och har inte heller funderat över honom.
Kanske är det trots att det är lång tid sedan jag såg honom inte förr än nu,
som jag kan bli hel.
Jag ser det hela utan att avbryta det, försköna det eller bli arg.
Jag ber bara om ett helande och förmågan att förlåta - om jag inte redan gjort det.
Jag tror att jag har förlåtit honom - men för säkerhets skull.
Däremot tror jag inte att jag har klarat av att se på det hela ärligt - därför att det gjort för ont -
både för att han/situationen sårade mig något fruktansvärt men också för att jag förvandlades och tappade bort mig själv helt.
Jag har skrivit tidigare om det och nämner inte det mer.

Förutom det så är det en bloggerska som jag följt som har dött - och det är en liten sorg då hon var ett föredöme....trots allt hon varit med om och var med om...
Nu vet jag att hon har full frid...

Arbetet funderar jag över också - och min bosituation
Hela mitt liv känns som det behöver "rebotas"

Så mycket i mina tankar....men än lite handling...

Mycket är i mina tankar